Jag har blivit 106, på väg mot 107

Idaghar det varit en händelserik  och det trivs jag med.

Nu har min tjugoandra sida blivit för lång och i morgon börja jag på nästa som fått rubriken : "För den nyfikne."I övrigt kommer allt att vara sig likt och handla om både väsentliga och oväsentliga saker som händer i min lilla vrå av världen. Viktigt är det att ha kontakt med yttervärlden och det saknar jag i nuläget. Mina mobiltelefoner fungerar inte och den fasta telefonen har jag sagt upp.  Det är bekymmersamt men jag hoppas det löser sig snarast.Elena som är ett tekniskt snille försökt men tvingades ats ge upp. Släkten har inte tid med mina bekymmerså dem ärinte inte ratt äkna med. Jag är i alla fall tillgänglig via mail och jmåste säga att datorn är en bra uppfinning, Synd bara att många äldre saknar tillgång till datorer.  När det blivit augusti brukar det bli vackert månsken för unga par att svärma under. Många anser att det är idealiskt att äta kräftor ute i bersåer under kulörta lyktors sken. Bästisen och jag brukar åta några stycken av skaldjuren när grannstaden Sundbyberg bjuder in till fest på gator och gårdar, Det ska ara snaps till dessa skaldjur men i brist på starkvaror kan man mycket väl nöja sig med en öl. Det känns lite vemodigt när sommaren lider mot sitt slut men året somma kan vi i alla komma ihåg för den är den varmaste vi haft på länge. Som avslutning skall jag upprepa att i morgon ses  ses vi på min tjugofjärdee sida. Alla läsare är välkomna.  10/8    2018

Vaktparaden eller Beridna högvakten är en välkänd sevärdhet i Stockholm som med pukor och trumpeter vandra från Kavallerikasernen till inre Borggården på Kungliga slottet är en välkänd sevärdhet i Stockholm och de flesta stockholmsturister vill gärna se det traditionella vaktombytet. Hästarna är välryktade och har imponerande och välansade svansar. Det är vaktombyte på Slottet  vardagar kl 12:15 och söndagar kl 1315.  Min första vaktparad upplevde jag som yngre tonåring när jag var på skolresa i Stockholm. Det var en stor händelse att se ett vaktombyte vid Slottet. Min hemstad Kristianstad hade visserligen som mest tre olika regementskmusikkårer som spelade militärmusik på parader och konserterade vid vaktombyte på kasrnerna vid Stora Torg. Vi var rätt bortskämda med  de tre musikkårerna som spelade för oss. Två regementen flyttades till Hässleholm, men Kristianstad fick behälla infanteriregementet i förorten Näsby. Det är sökert borta det också misstänker jag. Som barn betraktade man alla över 17 år som vuxna och tyckte de som var  under femton var barn. Barndomen varade  på något sätt längre förr än den gör nu. Jag lekte t ex med bollar och spelade kula tills jag konfirmerades. Nu är 12-åringa redan små damer och leker inte på samma sätt som man gjorde förr. De flesta ungar är upptagna med sina mobiltelefoner och måste vara tillgänglig jämt. Det är bara gamlingar som jag som tycker att barn skall vara barn så länge som möjligt. Vuxen blir man alltid och då börjar i regel livets allvar och kampen för brödfödan. Det är fortfarande så att jag anser min barndomstid vara den lyckligaste och mest sorglösa tiden i mitt liv och att jag ginte minns alla sorger och bedrövelser.    978   2018/
.

Idag har hennes majestät drottning Silvia namnsdag. Hur hon firar den har jag ingen aning om. Hon är född i Tyskland  i Heidelberg  i Baden  den 23/12 1943.  Hon utbildade sig till tolk och det var när tjänstgjorde som sådan  vid Olympiaden i tyskland den 19/6 1977 som vår unge kung såg henne och det sade ”klick” vid första ögonkastet.  Hon är vacker och klok så det förvånade ingen att kungen  blev förälskad. Paret vigdes i Storkyrkan den 19/6  976 av ärkebiskop Olof Sundby inför 1200 speciellt inbjudna gäster. Sedan blev det kortege genom stan och folk i massor kantade gatorna där kortegen drog fram.  Det var rena sagobröllopet mellan mannen av börd och kvinnan av folket. Efter bröllopet blev hon mer populär än kungen och älskad av hela svenska folket.Tidigare i historien skulle kungar, prinsar och prinsessor gifta sig ståndsmässigt med kungliga personer från främmande land. Numera är det mer demokratiskt de flesta från de regerande furstehusen gifter sig av kärlek med den partner de älskar. I det här  fallet tänker jag t ex på Victoria och Daniel och Norges och Danmarks kronprisar som äktar sina ”hjärtans kära”   En del av svenska folket blir alldeles begeistrade när det gäller kunglig kärlek och det lever skvallerpressen högt på och säljer lösnummer i massor. Skvallerpressen ägnar sig även åt icke kungliga personer och fotograferar inte bara  kända par utan även deras klädedräkter och bostäder. Det får väl vara någon sorts surrogat för det egna och i de flesta fall lite torftiga vardagslivet. Jag läser ytterst sällan skvallerpress men om jag får en Damernas Värld så bläddrar jag gärna i den. Det är rätt länge sedan jag senast läste en skvallertidning så jag är inte orienterad i det senaste men att drottningen har namnsdag vet jag.    8/7     2018

Idag hade jag ingenting att anmärka mot klimatet, som var riktigt drägligt. Det skall visserligen komma en ny värmebölja  snart men ”den dagen den sorgen.”  I går fick jag två liter belgiska jordgubbar i invandrarbutiken för trettio kronor. De smakade visserligen inte lika bra som våra svenska, men priset var betydligt lägre. I min barndom var jordgubbssäsongen mycket kort- När de sydsvenska bären var slut kunde vi köpa jordgubbar som mognat i Norrland. Därefter var de definitivt slut. Under vintern fick vi nöja oss med att äta syltade eller konserverade grönsaker och bär. Morötter, palsternackor och kål fanns förstås hela året, men på burk. Att sköta hem och barn var heltidsjobb förr och dessutom tungarbetat. Flertalet gifta kvinnor var hemmafruar och skötte hus och hem på heltid. Ensamstående mödrar anlitade  ”barnkrubbor” eller det som kallades för ”kindergarten.” Numera är hemmafruar sällsynta. Jag tror inte att pensionerade änkor titulerar sig hemmafruar. Det är jobbigt för de mödrar som efter arbetsdagens slut skall hämta barn på ”dagis” och bara får umgås en kort stund med dem innan det blir läggdags. Dagens barn är i de flesta fall välnärda och välklädda tack vare barnbidraget som delas ut till såväl rika som fattiga familjer. Det blir enklare att distribuera om det inte är inkomstprövat. Folk bestämmer numera själva om de vill ha barn eller inte. Det var  betydligt svårare förr när det saknades preventivmedel. Min mor födde fem barn  men om hon hade fått bestämma själv hade det bara blivit två, har hon förklarat senare. Vi är mer upplysta i vår tid  och barnen får i våra dagar sexualundervisning i skolan. Allt sådant var tabubelagt under min skoltid, men  diskuterades ändå flitigt på skolgårdar och i korridorer. Klarspråk är i de flesta fall bättre än hemlighetsmakeri,       7/8    2018.

Solen skiner och värmen håller i sig och de stora vackra solrosorna har slagit ut och blommar i rabatterna om man satt frö av dem. Solrosen blommar också i dikeskanter och på vägrenar dit frön kommit med vinden eller tappats i flykten av någon fågel. Blommorna  odlas också kommersiellt för tillverkning av solrosolja och solrosfrön. Den utslagna blomman vänder sig under dagen mot solen och kallas därför också för ”solvända.” Under min tid som sommarstugeägare tänkte jag på småfåglarna inte bara på sommaren utan även på vintern. Då smälte jag talg och blandade med solrosfrön och brödrester och hängde upp talgbollarna i ett snöre spänt mellan två träd. Jag trodde i min enfald att fågelmaten skulle vara oåtkomlig för ekorrarna. Jag tyckte att de kunde försörja sig själva eftersom de har för vana att lägga upp stora förråd för vintern. Men ekorren var listigare än jag och kom snart på hur han skulle få sig ett ”skrovmål av fågelmat en och annan gång. Ekorren tog bara ”ett skutt” från taket på en vedbod i närheten och landade elegant på snöret, klamrade sig fast med baktassarna och sträckte ut sig i sin fulla längd. Sedan mumsade den för glatta livet på talgbollen. Jag var full av beundran över det lilla djurets ”finurlighet ” och födgeni och i fortsättningen på vintern satte jag ut så mycket fågelfrö och talg att det räckte till för både fåglar och ekorrar. Det är inte bara hundar som är kloka utan det finns många andra djur som är förvånansvärt kloka .och läraktiga. För att återgå till den ståtliga solrosen så säljs den den här tiden både som snittbloma och krukväxt. Jag tror att jag skall köpa mig en solros planterad i en kruka och placera den på matbordet. Det kanske förbättrar aptiten. Jag har nåmligen gått ner i vikt i sommarvärmen.    6/8 2018

Idag har jag varit ute promenad¨ med Elena. Vi tog tunnelbanan in till TCentralen. Vi hade inte planerat något i förvåg men beslöt oss får att fortsätta med spårvagnen till Gröna Lund och titta på folk som roar sig och dricka kaffe och åta frasvåffla medhjortronsylt och en klick gräddglass Väffelbagare håller till i en bod som har det passande namnet ”Grädderiet. Kaffet är starkt och gott och våfflorna vackert brungräddade och perfekta. Nu mitt i semestermånaden är Gröna Lund fullt av föräldrar och förväntansfulla barn från landsorten. Det är kanske banalt av två damer att gå till ”Grönan”en soligaugustidag, men det är faktiskt riktigt uppiggande att höra alla glada skratt från ungar som har roligt. Vi åkte med en fin båt därifrån och gick iland vid Nybroviken,Dramaten som inte spelar teater på sommaren har sin trevliga kaffeservering öppen på sommaren och de som fått plats på¨terassen kan se ut över Nybroviken och de vita skärgårdsbåtarna. En läsare har frågat mig om jag varit i Skärgården och t ex besökt Värmdö. Skärgården har jag noga utforskat. Det gjorde jag för några år sedan när man fick erbjudandet att åka skärgårdsbåt på SL-kortet. Då åkte jag kors och tvärs bland de flesta öarna och landsteg lite här och var. Särskilt intressant var det att gå iland på August Strindbergs Kymmendö där han vistades under 7 somrar. Det var på Kymmendö som han fick idéer till sin mest kända roman Hemsöborna. Ön ser idag ut ungefär som den såg ut på hans tid och är en riktig idyll med kor och får som betar på ängarna. Stockholms skärgård är unik och det finns alla skäl till att åka skärgårdsbåt och se sig omkring, Bilden är från Kungsträdgården    5/8 2018s

Efter ännu en stekhet dag kommer det lite svalka framåt kvällen och livsandarna vaknar till liv. Jag hade att se fram mot en trevlig kväll för bästa vännen Kerstin skulle bjuda mig på middag, Det är som alltid roligare att åta ute i trevligt sällskap än att sitta ensam vid köksbordet med sin tallrik. För att få lite omväxling i dieten gick vi till vår favoritrestauran vid Västra Skogens tunnelbanestationi. Det är en kinarestaurang som har god och lättsmält mat. Vi väljer alltid "fyra små rätter" och får  ett varierat utbud av små portioner smaklig kinamat. Svensk biffstek i all ära men andra kulturer har också bra mat. Kerstin och jag har mycket att prata om och har känt varandra i snart 70 år. När vi var yngre gjorde vi många och ibland långa resor tillsamman med våra respektive makar.. Kerstin är visserligen 20 år yngre än jag men för verkliga vänner är inte åldern utslagsgivande. Hon är skånska som jag och vi har slipat bort de flesta skånska diftongerna och använder båda uppsvenskt tungspets-R.  En hemgjord dialekt som skvallrar om att vi kommer från Sydsverige. Vi återupplivar ibland våra reseminnen som en och annan gång kan vara mindre angenäma. T ex när Kerstin en eftermiddag i Ankara (huvudstad i Turkiet) växlat in pengar och inte hunnit stoppa sedelbunten i plånboken när en fingerfärdig tjuv nappade till sig hela sedelbunten och försvinner i folkmängden. Dä var hon inte glad, vilket vem som hdede lst kan förstå. Jag har nog skrivit om vår vänskap tidigare men den är jag så lycklig över att jag kan berätta om den hur många gånger som helst. Om man vårdar vänskapen kan den vara för livet.      4/8     2018

Idag var det 26 grader i skuggan och i morgon kommer det att bli 28 grader. Det sjuker till 22 grader efter midnatt och det är svårt att sova och man orkar inte promenera. Det är t o m ansträngande att sitta inne och slöa. Hemtjänstflickan var trött och svettig när hon tittade till mig ikväll.Hon bar på en stor tung nyckelknippa med nycklar till dem hon skulle besöka . Adresslapparna innehöll bara nummer inga namn. Nyfiken som jag är undrade jag vad mitt nummer är och fick reda på det. Det är bra med säkerhetsåtgårder. Jag har lfått arm installerat och det har placerats en liten svart grej ovanför spisen. Antagligen tjuter den om jag glömmer bort att stänga av en spisplatta. Man får vara glad över att kommunen ställer resurser till förfogande. Min gamla mormor lagade sin mat och vörmde upp huser med en enkel vedspis. Det kunde gått illa om ett brinnande vedträ hade ramlat ur spisen och tänt eld på stugan. Att hon levde farligt tänkte hon inte på. Hon köpte sin ved i forma av meterlånga kluvna stockar och fick anlita en vedhuggare för att såga och hugga stocken till lämpliga vedträn för spisen. Att vara vedhuggare var faktiskt ett yrke på den tiden och de gick från gård till gård och jobbade för ett par kronor om dagen och maten. Det fanns många sorters yrkesmän förr i tiden, Bl a fanns det skomakare som en och annan gång tillverkada kängor men för det mesta halvsulade och klackade skor. Nu gör vi inte ens skor i Sverige längre utan importerar dem från Italien och slänger dem i soporna när de blivit lite slitna.    3/8   2018

Alla pratar om vädret men som väl är kan ingen göra någonting åt väderleken. I dag när Hemtjänsten var med mig på promenad regnade det en liten skvätt. Det kändes riktigt skönt att slippa se solen några minuter. Nu strålar den igen men jag tycker ändå att det blivit lite svalare. Jag känner djup tacksamhet mot hemtjänstpersonalen även om jag vet att jag får betala en bra slant till kommunen för deras tjänster.  Den med minimala inkomster får hjälp utan kostnad och det är helt i sin ordning. Jag frågade min ledsagare idag hur lång en tilldelad  promenad skulle vara och fick till svar: ”en timme”. Vi orkade inte mer än 40 minuter och det fick räcka. Nästa gång det blir promenad skall jag köra timmen fullt ut för att ta igen en del min goda kondition som jag tappat under den här värmeböljan. Idag var det  26 grader varmt och i morgon skall bli 28 grader i skuggan. Det är inte rekord för det hade vi när det var 38 grader varmt  i  Målilla i södra Sverige i juni 1947. Den lägsta temperatur man hittintills uppmätt i Sverige hade Vuogatme 2/2 1961 med minus 52,6  grader. Som väl är så är det  ytterst sällan som det går till sådana ytterligheter. Det finns inte mycket mygg när det är torrt och varmt men i stället lär getingar och bromsar frodas och gå till angrepp på både djur och människor. Det har troligenväl inte undgått någon att det är valår i år och att vi skall välja riksdagsmän och dito kvinnor för en ny valperiod. Många  representanter väljs om år från år och  har det som yrke att vara representerad i riksdagen. Det tycker jag är fel  och anser ”att nya kvastar sopar bäst.” Pensionärer har svag representation i riksdagen och det är inte heller rätt för de är en stor grupp och ännu fler blir de nu när folk lever längre än förut. Men riktikt rättvist blir det aldrig och jämlikhet är ännu så länge bara en önskedröm.  Monstret på bild finns vid strandkafeet i Huvudsta.  1/8    2018 

”Den ljuva sommartid” som råder nu börjar bli plågsam och frestar på det goda humöret men man måste genomlida den, om inte med glatt humör så med lite tålamod. En kall dusch med jämna mellanrum är en lisa för en överhettad åldring. Hemtjänstflickan som gjorde en blixtvisit i kväll suckade och fläktade sig med mobiltelefonen. En sådan är oumbärlig för ungdomen, som studerar den i tid och otid och använder den ofta , De vill ständigt vara uppkopplad och inte gå miste om något viktigt. Jag som varit med om tider då det inte fanns telefoner överhuvudtaget, vet att man kunde kommunicera även då fast på den tiden skickade man brev med posten. För övrigt var det inte många personer som reste utomlands på 1920-talet. I huvudsak var det upptäcktsresande, som reste till främmande världsdelar. I skolan läste vi Sven Hedins böcker på geografilektionerna. Han skrev intressant om sina resor i Asien. Vi använde dem under geografilektionerna när vi läste om Asien. I våra dagar kan svenskarna resa snabbt och konfortabelt med flyg över hela världen. På hästskjutsarnas tid var det rätt obekvämt att göra långresor. Det var meningen att jag skulle rest till Kina för något år sedan, men den resan kom av sig innan den startat för jag varnades för strapatserna och fegade ur. Om tillfälle erbjöds skulle jag gärna vilja göra en liten resa till något trevligt ställe i Sverige.. Det finns många fina resmål i vårt avlånga land. Midnattssolen skulle jag gärna vilja uppleva medan jag orkar. Í år är det redan för sent 1/8 2018
´

Idag är det så varmt att det enda som smakar gott är en glastsrut fylld med jordgubbs- eller vaniljglass .Glassen kommer ursprungligen från Italien och serverades första gången i Sverige som dessert på bättre middagar där den serverades i porslinsskålar som dessert. På världsutställningen i Saint Louis 1902 var det premiär för våffelstrutar fyllda med sylt och grädde och när sylten tog slut fylldes strutarna med glass och sylt. Nu är glasstillverkning en industri och den skånska Åhusglassen säljs över hela Sverige. Under andra världskriget när nästan allting var ransonerat.fanns det ingen glass till försäljning. Ett litet flickebarn i släkten som var född 1940 hade aldrig sett och ännu mindre smakat glass . När hon var 4 år skulle hon vara brudnäbb på sin mosters bröllop. Flickans mor kunde av en viss anledning inte närvara på bröllopet och frågade efteråt sin dotter hur middagen varit . Hon fick till svar: Efterrätten den var god men den var så kall så kall. Det räcker inte med att kyla ner sig med glass i den här sommarvärmen som råder nu. Jag går in i duschen flera gånger per dag och spolar av mig med kallvatten. Det hjälper bara en kort stund tyvärr. Naturen behöver en riktig rotblöta nu når skogarna brinner, marken är brännhet och luften fylld av rök sot. En del bränder orsakas av blixtnedslag andra för att folk grillar ute i naturen och inte ser till att släcka elden ordentligt. Skogen är arvegods som skall vårdas för kommande generationers räkning. Den är också en naturresurs som skapat en del av välståndet i Sverige. Om vi inte exporterade järnmalm och tvävaror skulle vi inte kunna vara det välfärdsland som vi är kända för att vara. Dagens bild får  representera svakan  utomhus.        31/7 2018 .

Det var inte så hett idag så jag har gjort en ordentligt promenad. Sitter man inne ett par dagar tappar man konditionen och det går trögt och inte lika lätt som förut. Jag har fått frågan om hur man upplevde andra världskriget. Det var oroliga tider då fast vi inte var indragna i krigshändelserna. Sverige tvingades att släppa igenom transitotåg som transporterade tyska soldater till fronten i Norge. Danmark var ockuperat av tyskarna och dåvarande statsministern  Per Albin Hansson förklarade i radion  ”att Sveriges beredskap är god.” Det var den inte alls men det är möjligt att tyskarna trodde på honom för vi klarade oss undan invasion. Det var en orolig tid att leva i och det mesta var ransonerat. Även kläder och skor. Desto större blev  glädjen  när tyskarna kapitulerade i  Italien den 2 maj 1945. Ännu gladare blev vi över vapenstilleståndet den 7 maj. samma år.  Då jublade folk på Kungsgatan och kontorsfolket slutade att jobba och kastade skrivpapperen ut genom fönstren. Min man hade legat i beredskap den mesta tiden under kriger. Han patrullerade till häst på  Skånes västkust. Det var en tid då kvinnorna fick visa vad de dög till när de måste sköta det som männen hade gjort. Det var matransonering och bilarna drevs med gengas. Det gällde att hushålla med matkupongerna och vara uppfinningsrik och servera näringsrikmåltider av det som fanns att köpa. Det första världskrigen 1914 – 1918 har jag inte så klara minnesbilder av men minns att många personer blev sjuka och dog i lungtuberkulos även kallad lungsot.’ Vi får innerligt hoppas att det inte blir fler krig, varken hos oss eller i vår närhet.      30/7     2018

Idag tyckte jag att det var svalare både ute och inne. Jag har nåmligen levt nästan normalt och gjort min promenadrunda utan att bli svettig. Jag har också läst de senaste kommentarerna och det är som alltid en blandning av positivt och negativt. Jag tackar för dem alla. Till de som vill hälsa på mig säger jagvälkomna men maila först så vi kan komma överens om dag och tid. Jag skall upprepa min mailadress i slutet på inlägget. Numera när jag utan att ha bett om det har blivit ”Hemtjänstbrukare ” får jag morgon och kväll besök av vackra flickor med chokladfärgad hud. De är mycket söta och alla är troligen mycket duktiga i sitt jobb. Jag har bara utnyttjat en av dem som städade lite. Hon var väldigt effektiv och jag var full av beundran över hennes sätta att städa. Hade jag bett henne om någon annan tjänst hade det blivit bra det också. När jag var barn var min mor väldigt noga med städningen och jag som storasyster fick hjälpa till. Det var före dammsugarens tid så vi tog ut mattorna på gården där det fanns en ”piskställning.” Vi hängde upp mattorna på den och bankade dammet ur dem med en ”mattpiskare” som var av rotting. Dammet yrde omkring så lite renare blev de väl av den omilda behandlingen. Detta skedde på fredagar och de övriga dagarna sopade vi mattor och golv med en sopborste. Det uppsamlade dammet hamnade på en sopskyffel. Golven tvättade vi med såpvatten och var det fula fläckar tog vi till rotborsen som var ett mindre och skaftlöst redskap. Eftersom vi eldade i kakelugnar och vedspis blev det tämligen sotigt vid eldningsplatserna. Dammsugarna kom i allmänt bruk först i början på 1920-talet.   28/7   2018

carlssondagny@hotmail.com

Idag var det svalare i luften och jag vaknade till liv igen och kunde följa med Elena till Filmstaden i Råsunda och titta på Mamma Mia - filmen Here we go again. Den var rätt lång men musiken var bra och mycket uppiggande och handlingen intressant. Abbakvartten var stora entertainers på sin tid och är kända över hela världen sedan de med låten Waterloo vann Eurovisionstävlingen i Brighton är 1974. De låtar folk lyssnade till mest var Dancing Queen, Mamma Mia,The Winners take it all och Chiquiita. Deras museum bredvid Gröna Lund är välbesökt trots att man får betala en rätt hög entréavgift. På den tiden jag hade grammofon spelade även jag Abba- skrivor. Gamla tiders grammofonskivor kallades för stenkakor. I Skåne är en stenkaka i vanliga fall en typ av pannkakor som ofta innehöll jäst så att de blev lie  ”pösiga.” Andra dagen i Fastlagsveckan kallade skåningenvi för ”stenkagetisdag” och då gräddade mor massor av stenkakor som vi åt med hallon- eller jordgubbssylt. Vi barn älskade stenkakor för de var lite större än plättarna som vi annars fick efter torsdagsärtsoppan. Skåningar sägs vara mycket matintresserade och gör man utflykter i Skåne ingår ofta en bastant lunch på något skånskt värdshus. De flesta känner till uttrycket att det skall vara ”möen mad och goer mad och mad i rättan tid.” Möen betyder i det här fallet mycket. Jag har ätit Julbord någon enstaka gång i Skåne och de slår Skansens väkända smörgåsbord med ”råge.”  Numera äter jag ”som en ”fågelunge” och får inte mycket valuta för vad det kostar att åta smärgåsbord. Det är Elenas ansikte som syns i bild på den blåklädda kvinnan. På den andra är ansiktet tillhörigt en väninna vid namn Nelly.   21/7     2018                                                                               

Jag är tämligen inaktiv i värmen och det råder nyhetstorka i tidningarna så det blir inte mycket stoff till dagens inlägg. Jag har fått frågor om hur vi klarade att hålla matvaror fräscha när det var värmebölja förr. För den som inte hade en jordkällare blev det problematiskt. Mjölken surnade fort men om man bodde i en stad och i närheten av en mjölkaffär köpte man bara det som gick åt för dagen. Man åt mycket salt mat. Den salta sillen var obligatorisk och även kött saltade man in. De som hade goda inkomster höll sig med isskåp och ”iskarlen” kom med stora isklumpar att stoppa in i isskåpen för att för att de skulle vara kalla. Isen smälte förstås och det blev rätt blött både i och utanför skåpet. Mina föräldrar hade inget isskåp utan vi använde skafferi och matkällaren som förvaringsplatser. Men affärerna tog in färskvaror varje dag, så vi hade inga problem. Min kära mormor som bodde i sin lilla stuga hade inget isskåp och ingen jordkällare, men hennes stuga var en så kallad jord- eller rättare sagt backstuga där halva huset var ingrävt i en liten backe. I den del av huset som var ingrävd fanns ingen inredning annat än de stenar och den jord som fanns på plats i själva backen. Så här efteråt förstår man att mormors hus med tiden blev en sevärdhet och att hon fick besök av tidningsfolk som tog foto och intervjuade. Mormors trädgård var inte stor men där fanns bl a ett stort äppelträd som det blev 4 sorters äpple på. Att man på ett och samma träd kunde få flera sorters frukter berodde på att man från början ympat t ex en rönnstam med kvistar från 4 olika äppelträd. På tal om äpplen så rapporteras det från odlingarna på Österlen att äppleskörden blir riklig och av bra kvalitet i år på grund av att det varit en varm sommar.  Bilden är inte aktuell men rosor är alltid rosor    27/7 2018

Att konstatera att det är varmt är inte svårt och jag har inte hört någon som tycker att det känns skönt. Man skall dricka mycket vatten och det gör jag men det svalkar inte. Idag har jag inte varit ute för då måste man ha kläder på sig. Hemma går jag i trosor och ett vått skynke runt hals och bröst. Inte speciellt representativt men praktiskt under rådande förhållanden. Skulle det händelsevis ringa på dörren tar jag skyndsamt på mig en klänning som ligger kastad på en stol. Hemtjänsten tittar in morgon och kväll och då kommer klänningen också ”till pass.” Det senare uttrycket är nog skånska och betyder att något är lämpligt. Den som inte svettas de här varma julidagarna lär nog befinna sig antingen vid Nord – eller Sydpolen. Vetenskapen påstår att Nordpolen är 1800l km iång och ligger under havsytan samt att den tillhör hela mänskligheten. Ryssland, Canada och Danmark tvistar om äganderätten och den frågan kommer att avgöras av FN. I skolan läste vi om olika polarfärder där upptäcksresande gjorde försök att driva med isen. De misslyckades alla. Fritiof Nansens fartyg Fram frös fast och drevs norrut med isen. Norra polcirkeln är den yttersta plats där solen inte går ner på sommaren och inte går upp på vintern. Det är ljust hela natten på sommaren och totalmörker på vintern vid de båda Polerna. Det ena kallas för sommarsolståndet och det andra för vintersolståndet. Det här är kanske onödigt att tala om men det gav min överhettade hjärna något att skriva om idag. Snöbikden var det svalaste motiv jag hade.
26/7 2018

Det blir inte mycket uträttat i den rådande värmeböljan och inte är det någon ide att gnälla över den för det hjälper inte. Idag trodde jag att hemtjänsten glömt bort kvällsvisiten men de dök faktiskt upp nära två timmar försenade.  Det känns lite snopet att sitta och vänta, men jag hetsade inte upp mig. Det kan ju hända oväntade saker i deras arbete som de inte kan varat förberedda på. Det skulle varit värre om jag varit ett vårdfall och inte kunnat klara kvällsbestyren själv. Strängt taget behöver jag ingen hemtjänst men det innebär i alla fall en viss sorts trygghet att de kommer och pratar bort en stund. Morgon och kväll.  Nu har murarna i husets jag bor i absorberat så mycket värme att det inte ens blir svalare om man har tvärdrag natt och dag. Jag trotsade i alla fall värmen idag och var ute på en timmes långpromenad. Värmen är ingen katastrof  och vi får tids nog  huttra och frysa. Vi bor i en lugn vrå av den stora världen och är förskonade från stora naturkatastrofer i värt land. Men alla dessa skogsbränder som härjar i vårt land just nu är oroande. Det är illa att den fina  skogen går upp i rök. Men vi är ändå förskonade från riktigt stora naturkatastrofer, vilket vi har alla skäl att vara tacksamma över. Värmen har ingen god inverkan på tankeförmågan. Jag brukar sällan leta efter ord när jag skriver mina inlägg men idag går det lite trögt att skriva och jag får  skrivkramp. Jag har hållit på att blogga i sex är nu och har gjort det i förhoppning om att det skall vara läsvärt och i någon mån kunna roa en läsare.  Bilden är som vanlig Elenas .    25/7     2018  

Att det är varmt ute som inne behöver jag inte tala om. Det blir inte svalare ens till natten och det går inte att sova Jag kollade väderrapporten och såg att det varit 27 grader varmt kl 19:00 och att temperaturen skulla sjunka till 23 grader kl 2200. Mitt i natten klockan 1:00 blir det som svalast och termometern visar på 21 grader. Jag är förberedd på att även denna natt gå upp och duscha iskallt och inte kunna sova förrän fram på ”småtimmarna". Det är tur att man bara har att öppna på kranen och låta vattnet skvala. Jag har glömt hur vi klarade värmeböljor i min barndom då vi saknade alla bekvämligheter och bara hade en kallvattenkran i köket och slasktratt inunder den. Toan befann sig ute på gården och öppnades med nyckel. Man var flera familjer som delade på samma utedass. Tvättstuga fanns i huset men den disponerade av en tvätt- och strykinrättning och de boende i vårt hus fick hyra tvättstuga i grannhuset. På sommaren spände vi linor ute på gården för att få tvätten torr. På den tiden använde man ”sticktäcken. ” de var fyllda med vadd som hölls på plats av handsydda sömmar. Man hade vita lakan och överlakanen kunde vara prydda av spets eller broderier. Täckena tvättades inte utan de användes till de blev trasiga. De vita lakanen tvättades i ”bykekar.” Det var stora handtagsförsedda baljor av trä. Tvättmedlet var grön eller brun såpa. När man gnuggat tvätten mot en tvättbräda, som var av korrugerad plåt och tvätten ansågs vara ren, sköljdes den i flera omgångar kallvatten. Den som ägde en vridmaskin kunde vrida ur det mesta av vattnet med denna. Tvätten fick torka på tvättstreck, rep som spändes ut på gården eller på torkvind. Mor manglade tvätten i en stor mangel i en mangelbod ett kvarter bort. Den hade en stor mangel med trärullar. När jag står i min moderna tvättstuga som har maskiner med olika program och torktumlare brukar jag tänka på hur mycket lättare maskinerna gjort det för oss alla i nutiden.    24/7   2018

Idag var det lite svalare när solens strålar skymdes av lite moln.  Den snälla hemtjänsten har gett mig möjligheten att  gå ut och promenera tillsammans med en kontaktperson. Vi provgick min standardrunda idag och det var trevligt att göra det med sällskap. Vi hade inte mycket att prata om och gick mestadels tysta. Det blev ingen tryckande tystnad för det går att tiga tillsammans med vissa personer utan att det känns pinsamt. Jag antar att damerna i hemtjänsten prata tillräckligt i arbetet eftersom deras  besök mestadels görs hos ensamma äldre vars enda kontakt är hemtjänsten. Jag vet av egen erfarenhet att det kunde gå ett par dagar ibland utan att jag sade ett enda ord. Men jag är ändå priviligerad för jag har ett par vänner kvar i livet. Dessutom har jag bloggen som ger mig en stor kontaktyta. Det är så roligt att läsa kommentarerna, som är varierande och riktigt roande ibland. Jag kastar ju ut en del  ”brandfacklor” och gör man det får man vara beredd på mothugg. Har man åsikter skall man våga diskutera dem. Beträffande min skolgång så gick jag 6-årig folkskola och därefter 2 år i en privatskola bekostad av donationsmedel. Hade jag blivit född i en rik familj kunde jag fortsatt min skolgång i det högre allmänna  läroverk som fanns i staden. Där tog man studentexamen. Innan min far dog kostade han på mig en årskurs på ett privat handelsinstitut där jag lärde mig bokföring, maskinskrivning och stenografi. Man lär så länge man levert i livets hårda skola och utan att skryta kan jag säga att jag är ganska allmänbildad. Man skall vara  mottaglig för intryck och vara nyfiken och intresserad av omvärlden. Det fanns varken radio eller TV när jag var barn men det fanns 2 dagliga tidningar i min lilla stad och i dem följde vi upp nyheterna såväl från vår egen horisont som de utifrån den stora vida världen.     23/7       2o18 

Det kan vara onödigt tala om att det är varmt och skall så förbliva ett tag framåt. Det är bara att försöka genomlida den varmaste juli vi haft på 260 år. Jag har inte idkat någon som helst verksamhet idag utan bara sökt svalka och läst hundratals sidor i en kriminalroman. Boken har 352 sidor och jag närmar mig dramats upplösning och får snart veta vem den skyldige är. Det är inte alltid den person man trott att det skulle vara. Deckarromaner kan man väl inte kalla för skönlitteratur men de är oftast lättlästa och underhållande. Hemtjänsten hälsar på mig morgon och kväll och jag tror att de söta flickor som besöker mig tycker, att jag är en ganska bra ”brukare” (föremålet för deras omsorger skall kallas så har jag hört). Jag besvärar dem nämligen inte med tråkiga sysslor utan vi samtalar och har en trevlig tund tillsammans. De stannar inte länge utan går efter lite småprat till nästa brukare. Det är sällan samma person som kommer flera gånger i följd, utan olika flickor från dag till dag. De är värda mer uppskattning än de vanligtvis får. Jag är väl ganska unik i det här fallet för att jag skriver om detta lite inifrån. Om sanningen skall fram hade jag nog kunnat klara mig utan hemtjänst ett tag till, men jag är full av tacksamhet för att jag får den. När det blir lite svalare skall jag besöka museer och kulturella arrangemang och då kanske det blir mindre tjatat om väder och vind. Om böner kunde hjälpa  mot torkan i naturen så skulle jag be till högre makter om milt strilande regn så att ängar och hagar grönskade. Nu får djur slaktas i förtid  för att det inte finns bete till dem. Blir det missväxt kommer maten att bli dyrare och vi måste importera sådant som vi annars producerar själva. Bilden hör inte ihop med texten men den är tagen på Djurgården      22/7     2018                                                                                                                                                               

Det blev inte svalare idag och jag borde hållit mig inne med persiennerna neddragna. Men Elena gästas just nu av Nelly Walker en god vän som till vardags bor i London. Den här dagen skulle Elena visa upp Djurgårdens sevärdheter och först på programmet stod Abbamuseet. Den berömda kvartetten är känd över hela världen. Man kan fotografera sina ansikten i de figurer som står på plats utanför museet och jag plåtade av damerna när de log vackert. Sedan intog vi lunch någonstans som min överhettade hjärna glömt namnet på. Styrkta av maten som för min och Nellies del bestod av en ”räkmacka ” med ett kokt ägg, ett berg av räkor och en dillprydd majonäsklick på toppen. Elena åt något annat. Hon är ingen vän av mat som hämtas upp ut havet. Egentligen är det för varmt för att man skall ha matlust men att dricka är absolut nödvändigt när svetten lackar. Vi var samtliga försedda med väl tilltagna vattenflaskor. Det går åt mycket vatten när det är värmebölja och man sover dåligt. Jag gick upp ur sängen flera gånger i natt och duschade iskallt- Det svalkar en stund sedan är man lika varm igen. Jag beundrar turisterna som orkar med att vara kulturella i 30-gradig värme. En stor del av vårt skogsbestånd står i lågor och det tycker jag är oroväckande. Man sprutar vatten på elden uppifrån luften och EU-länderna kommer till vår hjälp med flygplan som vräker ner vatten. Man får innerligt hoppas att de lyckas släcka elden i skogarna eftersom vårt välstånd till stor del beror på export av pappersmassa och trävaror. Fotor visar mig och den tjusiga engelska gästen. 21/7 2018

Jag har ingenting positivt att säga om den rådande värmeböljan. Den inverkar menligt på mitt välbefinnande, inskränker tankeverksamheten och gör att jag känner mig kletig och ofräsch. Det är ingen idé att klaga för ingen lyssnar. Jag orkar inte ens läsa i boken jag påbörjat trots att den är spännande. Det enda jag inte ger avkall på är måltiderna. Jag dricker mycket och sedan jag övergått till industrilagad mat behöver jag inte stå vid spisen. Inte ens på natten blir det svalt trots att jag har tvärdrag i lägenheten. Bönderna är förtvivlade för betet till kor och hästar har torkat bort. Det är bara elände. I min tidning läser jag att världens farligaste djur. inte är, som  man skulle tro lejon och tigrar utan den lilla surrande insekten myggan. Med långa transpotr och ett varmare klimat kommer nya myggarter allt längre norrut i Europa. Det är inga ljusa framtidsutsikter nordborna har att vänta sig. Jag har själv dåliga erfarenheter av myggor. Jag får inte bara en lbula där de  har angript, utan efter ett stick blir det stora svullnader. Man bor inte riva och klia sig, men det är svårt att låta bli. I varmare länder sprider myggor malaria och gula febern. Jag har inte sett en mygga på flera år i Stockholm. De kläcks i lergölar och träsk och sådana har vi inte många i en storstad. På en resa jag en gång gjorde till Ceylon, numera heter det Sri Lanka, fick vi sova omgärdade av moskitnät. Moskiterna hördes surra runt omkring men man behövde inte bli biten, vilket jag var mycket tacksam över. Det var på den tiden ön behärskades av engelsmännen. Där fanns stora teplantagerna och tebladen plockades för hand av infödingarna.Jag hade med mig hem ett helt kilo te, som jag kunde dela mig av till vännerna.    20/7 2018
.

Någon ändring på värmeböljan har det inte blivit och ingen svalka är i sikte de närmaste dygnen. Min syster i Skåne rapporterade att det regnat en skvätt där nere utan att det blivit svalare. Den vackra hemtjänstflickan som besökte mig i morse tog mig ut i solskenet mitt på dagen eftersom hon hade order om att rasta mig. Vi gick min specialrunda, vilket var en prestation i värmen. När jag kom hem satte jag korsdrag i lägenheten utan att det hade någon större effekt. I min dagstidning läser jag att turistströmmen till Stockholm har ökar och att det är mest amerikaner och indier som kommer hit. När jag var barn och bodde i Skåne var Stockholm min längtans stora mål. Den som varit i huvudstaden var avundsvärd och rönte  stor aktning bland folkskolebarnen. Efter sista skolavslutningen i den åttaåriga folkskolan fick vi resa till Stockholm på skolresa. Hur vi samlat pengar till resan minns jag inte men vi åkte med tåg som spydde ut aska och sot. Vi sov på golvet  i en gymnastiksal minns jag. Kungliga slottet och Skansen var huvudattraktionerna och vära måltider intog vi på olika ställen. Jag minns att vi gjorde bort oss ordentligt när vi åt på NK. Vi fick rabarberkräm till efterrätt.en gång. Den var ganska tunnflytande och vi trodde att det var soppa och sörplade i oss alltihop innan servitrisen kom med mjölken. Det kändes rätt snopet och servitriserna log försmädligt och tänkte att ungar från landsorten saknade vanligt folkvett. Jag hade sparat 10:oo kronor för att köpa mig en minnessak att ta med hem. Dessa kronor spenderade jag vid NK-besöket på ett par små pärlörhängen i silver som skruvades fast i örat. Det var höjden av lycka att visa upp dem för kompiisarna där hemma och se dem bli  gröna av avundsjuka. Att jag en gång i tiden skulle bli bofast i Stockholm kunde jag inte ens drömma om.    19/7   2018

Tyvärr är inte klimatet lämpligt för promenader och utevistelse Idag heller. Bäst vore det att befinna sig under en solparasoll vid hav eller sjö och svalka av sig i böljorna då och då.  Det kan jag för min del glömma. Jag har legat apatisk på sängen under en stor del av dagen. Jag har tvärdrag i lägenheten men det känns inte. Jag dricker så mycket vatten jag orkar svälja och baddar ”Evakostymen” med iskallt vatten titt som tätt och ändå är jag svettig och överhettad. Det känns nästan som en rättighet att få gnälla över denna värme. Det blir det inte svalare av men det känns bra att få inlägga en protest mot högre makter. Det blir fuktigt i värmen och kläderna klibbar mot kroppen.Tillräckligt svalt får jag det det inte. Ensamheten och tystnaden idag har endast avbrutits av hemtjänstens besök morgon och kväll. Det är olika personer som kommer varje gång och sällan samma person morgon och kväll. Ytterst sällan år någon svenska. Jag träffar läckert chokladfärgade etiopiskor och  flickor från Eritrea och Chile. Det är intressant att få en liten pratstund med dem. Jag begär sällan  hjälp eftersom jag klarar mina måltider och disken själv. Inga språksvårigheter blir det heller för de talar perfekt svenska. Jag har blivit förberedd på att det kan bli maskulina hjälp också och det känns ÓK så länge jag inte har behov av hjälp med hygienen. Nyheterna idag talar om att det på Öland blivit invasion av fjärilar och det är säkert ett vackert inslag i naturen såvida de kan finna föda och inte svälter ihjäl. Lagom av allt är alltid bäst och det gäller även i naturen.    18/7     2018

Solens strålar är livgivande sågs det. Men i dessa dagar verkar den nog mest förslöande. All verksamhet kan ju inte ställas in på grund av det varma klimatet utan det är många som knogar på för fullt trots värmen. Bland dem är hemtjänstpersonalen  i full verksamhet. Sedan några dagar tillbaka är jag föremål för deras omsorger. Inte för att det är av behovet framkallat utan mer för att man förutsätter att en dam i min ålder inte kan klara sig själv. Verksamheten är inte gratis och jag har redan fått en räkning, som jag lovar att betala. Mycket  tacksam är jag för städningen häromdagen som utfördes av en ung vacker flicka. De är mycket effektiva dessa unga flickor och jag beundrar dem för att de med  glatt humör befriar mig f och andra äldre medborgare från smuts och damm. I dagsdningen läser jag att polisen tycker att det blivit lugnare i utsatta områden. Om detta beror på större  insatser från polisens sida eller för att ”buset” inte orkar ställa till ofog  när det är värmebölja  förmäler inte historien. Det har varit strul med rulltrapporna vid vissa  av lokaltrafikens stationer och det kan inte vara roligt att befinna sig i en sådan om trappan helt  plötsligt börjar skena. När något skenar betyder det någonting rusar okontrollerat. På hästskjutsarnas tid kunde draghästarna falla i sken om de blev skrämda och då gällde det för kusken att hålla hårt i tömmarna och försöka lugna ner hästen. En gång när jag som barn åkte hem till mormor med hästskjuts blev hästen angripen av en getingsvärm och satte av i vild galopp på en knagglig byväg. Det blev en skakig färd men kusken höll hårt i tömmarna och getingsvärmen skingrades för vinden. Jag är för övrigt allergisk mot getingstick och har flera gånger hamnat på sjukhus efter ett getingstick.  Så långt det är möjligt undviker jag därför att konfronteras med de randiga ”flygfäna.”     17/7      2018

Värmen fortsätter och det är svettigt att vistas både ute och inne.  Sedan jag blev föremål för samhällets omsorger har jag nu fått en kontaktperson som kan följa med mig på promenader och även på andra begivenheter. Det är jag tacksam för och vill utnyttja när det behövs. Idag var vi ute och provgick min vanliga motionsrunda och det kändes betydligt bättre med sällskap än att vandra den  ensam. Vi har ännu inte kommit på det klara med om vi har gemensamma intressen. Hitintills har vi bara kallpratat.  Idag höll vi oss för det mesta tysta. Stämmer personkemin behöver man inte babbla hela tiden utan det går bra att stundtals tiga tillsammans. Jag fick sakta på henne ibland när det gick för fort. Jag är tämligen kortväxt och kan därfor inte hålla jämna steg med normalstora personer. För övrigt hänger jag med så gott det går. Konditionen  hos en person  över hundra brukar annars inte vara mycket att skryta över. Man får rådet att  dricka mycket vatten när det är varmt eljest blir man uttorkad och det är inte bra för nägon, allra minst för äldre personer. Det sägs att förmågan att känna törst minskar redan i 50-årsåldern och ju äldre man blir desto sämre blir den. Jag dricker mycket vatten antingen jag känner mig törstig eller ej. Ute i den stora världen är folk oroliga över det som kan komma ut av mötet mellan Trump oh och Putin. Det finns säkert skäl att oroas över vad de två kan hitta på för att gå till världsistorien som stora statsmän. Jag tycker att Trump ser sur och  elak ut på tidningsfotografierna och att Putin har ett falskt leende.  Vär egen statsmninister ser mer eller mindre energisk och målmedveten ut och vi får hoppas att han arbetar för fred och frihet under sin mandatperiod. Dagens foto är från Gröna Lund.    16/7    2018

Det råder tropisk värme och det tär på krafterna. Elena har dock sett till att jag blivit ordentligt rastad på en flera timmar lång promenad i solgasset. Det får jag vara tacksam för och de flesta i min ålderskulle inte orka hälla det höga tempo som jag fär promenera i. Men jag är rätt envis och ger inte upp i första taget. På vår väg ner till strandpromenade passerade vi Huudstabadet och det låg folk till och med utanför badområdet. Det finns en liten sandstrand  utanför badet och där plaskade småbarnen av hjärtans lust under överinseende av föräldrar eller äldre syskon. Vi drack kaffe vid strandkafeet och fann att deras bakverk och utbud av smörgåsar var mycket varierat. Jag var genomsvett när vi vandrat färdigt och gick direkt till duschen för att svalka av mig. Det går åt mycket vatten sådana här dagar och det är tur att man inte behöver hämta upp det från en brunn utan bara har att öppna kranen. När jag som barn gästade mormor och det blev för varmt tog hon upp ett par hinkar brunnsvatten och hällde över oss barnbarn. Det vattnet var iskallt och det blev rena köldchocken när man fick det över sig. När vi var hemma i stan badade vi i kallbadhuset vid Helge å under förutsättning att man hade en fem- eller tioöring att bekosta  badet med. Mitt gamla kallbadhus är borta sedan länge och vill man bada i simhallen får man punga ut med större slantar. Numera är allt värderat i kronor. Nutidens barn vet inte ens hur en två - eller femöring såg ut. Man fick en hel strut med smulkarameller för en två- öring. Det krävs minst en femma eller tia om man skall  köpa godis . Idag är det mina  bästisar som är i bild.     15/7     2018

Det var varmt idag också, men man kan ju inte sitta inne en fin sommardag för värmens skull och Elena och jag begav oss till Ulriksdal med buss. Den inte går ända fram till slottsparken utan det blir en rejäl promenadsträcka innan man är framme. Elena anser det vara stärkande med promenader och är en riktig ”hurtbulle." Hurtbullens motsats kallas på slangspråk för ”soffpotatis” vilket inte är speciellt smickrande. Jag skall inte orda om slottet eller parken för det har jag gjort förut men vi gillar att åka dit. Det finns en fin servering på plats och vi åt vår lunch där. Jag tog en läcker spenat-och- laxpaj men Elena är förtjust i deras marängswiss, som hon äter tillsammans med kaffe. Hon gillar i vanliga fall inte sötsaker men syndar när vi är i Ulriksdal. I övrigt har det varit kaos i tunnelbanans rulltrappor vid Odenplan och Stocholms Ciry. Om rulltrappan fick värmeslag vet jag inte, men en dam skadades när den plötsligt gick baklänges. Jag har upplevt att när tunnelbanan var ny stod den stilla titt som tätt när jag åkte till och från jobbet. Vid Västra Skogens tunnelbanestation stiger jag av och på. Västra Skogen har den längsta rulltrappan av samtliga och det var mest kämpigt att gå hela vägen uppför. Det är väldigt många förortsbor som pendlar till och från jobbet och då krävs det att lokaltrafiken fungerar. Det gör den för det mesta SL driver lokaltrafik med tunnelbana, pendeltåg, lokalbanor och pendelbåtar och fraktar c:a 800.000 resenärer per dag. Det är en ansenlig mängd och många får nöja sig med ståplats. Dagens foto är från utflykten idag. 14/7 2018

Idag är det fredagen den trettonde och fredagar vars datum är den trettonde inträffar en till tre gånger varje år. Detta otursdatum talade man inte om förrän i mitten av 1800-talet och det spreds inte bland allmänheten förrän på 1900-talet. Det räder delade meningar om hur den här frågan uppstått. Enligt bibeln anses fredagen den trettonde vara otursam därför att Judas var den trettonde lärjungen och den som förrådde Jesus på en fredag med ordningsnumret tretton. Det där är mest bara skrock och amsagor. Lite grann påverkade dagens datum ändå skrockfulla personers handlande och göranden. De inledde inte gärna viktiga affärsuppgörelser eller transaktioner på fredagen den trettonde. Den som ämnade starta en resa påbörjade inte gärna färden på otursdagen. Moderna människor är lite mer upplysta och tror inte  på skrock och otur på fredagen den trettonde och för dem är dagens datum som vilken fredag som helst. I går skrev jag om olägenheten med fiskmåsarna i Solna Centrim och idag kunde jag vid lunchtid konstatera att det inte fanns en enda mås i sikte när jag passerade fontänen. Om det år en tillfällighet eller har blivit en varaktig förbättring återstår att se. Det vackra sommarvädret fortsätter ett tag till säger väderlekstjänsten och så här höga temperaturer är inte bra för äldre personer påstår läkarvenskapen. Jag undviker därför att promenera eller att gå ut och handla mitt i solgasset på dagen. Vi nordbor är riktiga soldyrkare och på sommaren vill de flesta skaffa sig en klädsam solbränna  Någon sådan får aldrig jag eftersom min bleka hud saknar det pigment som erfordras för att den skall bli brun. Jag är och förblir samma blekansikte sommar som vinter.     13/7       2018                                   

Det ör fortfarande strålande sommarväder och det vimlar av turister från olika länder i Stockholm. Om dessa vill se staden ” lite grann från ovan” skall de bege sig till Kaknästornet som ligger på Ladugårdsgärdet. Det år 155 meter högt och på våning 134 ligger Stockholms högs belägna restaurang. Mot en avgift kan man ta hissen upp till utsiktsplatsen i tornet och får en vidunderlig vy över byggnader och vattnet som omger vår vackra stad. Tornet är också centrum för radio- och TV-utsändningarna. Man tar sig dit med buss nr 69 som utgår från Centralen och har Blochusudden som sluthållplats. På Ladugårdsgärdet samlas folk för olika aktiviteter. Där ligger också en stor del av våra museer. Bl a Thielska Galleriet inrymt i en stor vacker villa en gång byggd åt bankiren Thiel som var en stor konstälskare .Djurgården är en av stockholmarnas favoritparker och på Norra Djurgården bodde en gång prins Bertil med sin engelska älskade Lilian. De gifte sig först sedan kungen blivit myndig. Det är mycket med hovetiketten som man blir förvånad över. Är man intresserad av kungafamiljens och adelns högreståndsliv läser man skvallerpressen och får då veta vad de kungliga gör och vad de har på sig. Jag köper inte den sortens tidskrifter men om sanningen skall fram så bläddrar jag gärna i dem om jag får dem till skänks. Däremot prenumererar jag på vår största dagstidning för att hålla mig underrättad om det som händer i världen. Visserligen finns det dagliga nyhetssändningar i TV men det står mycket mer i tidningarna. Jag gillar att läsa dagstidningen när jag dricker morgonkaffet. Dagstidningen har jag prenumererat på i 67 år och tycker nästan att redaktionen borde belöna en så trogen läsare med en gratisprenumeration, men det finns inte mycket i vår värld som är gratis. 12/7 2018

Idag träffades Elena och jag för en promenad och för att jag skulle få hjälp med att betala fakturor som blivit liggande. Jag tycker inte om att göra inbetalningar över internet. Denna teknik skall ju förenkla vår tillvaro men ibland försvåras det som tidigare varit okomplicerat. Inte för yngre personer men en äldre fattar inte lika snabbt. Vi hade för säkerhets skull och som moraliskt stöd med oss en manlig vän. Hur som helst, Elena redde ut begreppen och i fortsättningen får jag mina räkningar betalda över autogiro och ett bekymmer är ur världen. Efter avslutade transaktioner åt vi lunch på Elenas favoritrestaurang. Sommaren är ljuvlig men enligt min dagstidning medför måsarna vissa komplikationer och sanitära olägenheter for allmänheten som äter lunch eller middag utomhus. BL a vid Solna Centrum där måsarna gjort sig hemmastadda vid fontänen. Enligt min morgontidning frossar de på kringslängda matrester som de tar med sig upp i det blå. Därifrån skränar de och sprutar även ut mindre trevliga saker från sin bakdel. Det som kommer uppifrån hamnar rätt ofta på människor som vistas i Centrum. Även boende ovanpå Mall of Scandinavia plågas av de otrevliga måsarna som den här tiden lär sina ungar att flyga. Kommunens enhetschef för hälsofrågor uppmanar folk att inte mata fåglarna men det bryr de sig inte om utan fortsätter att kasta ut mat. Gör man så lockar det även till sig råttor och möss. Enhetschefen efterlyser skyltar som förbjuder matning av måsar och duvor på allmän plats. Måsar skall enligt naturens ordning leva av fisk som fåglarna i vår närhet ska fånga i havet eller i Mälaren. Ingenting är dock längre som förut och det är bara att beklaga att det blivit så här fel. Inte heller denna dag har jag lämpligt foto men Elenas fönsterbild är jättefin och skäms inte för sig,    11/7 2018
.

Solen strålar fortfarande från en klar himmel och den här sommaren går nog till historien som en av de bästa på länge. Hade jag varit lite yngre skulle jag tagit på min fina baddräkt och tagit mig en simtur i Huvudstabadets fina bassäng. Min kommun är ett föredöme när det gäller att ordna med utebad under sommartid. I Stockholms stad finns det 31 stycken officiella strandbad och varje stadsdel svarar för drifts - och underhållskostnader. I min barndom gjorde vi badresor till Åhus Dit man tog sig med smalspårig järnväg.Tåget hade på vardagarna  tämligen gles trafik, men på sommarsöndagarna gick det ett tåg i timmen från 7 på morgonen till 10 på kvällen. Då åkte hela familjen till Åhus medförande filtar, matsäckskorgar och badkläder.Temperaturen på havsvattnet går sällan upp till 20 grader såvida det inte råder värmebölja. I min barndom var dessa badresor ärets höjdpunkt. Det var långt innan svenskarna hade börjat åka till utlandet för att semestra. Åhus är också känt för sitt ”ålafiske ” som går av stapeln på hösten. Då lockar värdshusen vid Hanöbukten med ”ålagillen” som är ett populärt nöje även för utländska besökare. Jag har bevistat ett sådant ålagille en gång i mitt liv och gör aldrig om det. Man äter ål i alla former på ett ålagille. Det är rökt ål, luad ål eller inkokt ål och ål i alla tänkbara former. Jag mådde förfärligt dåligt och kräktes upp hela kalaset. Åhus har en gång i tiden varit en vacker självständig stad belägen vid Helgeåns utlopp i Hanöbukten. Orten är nu mest känd för att det franskägda Vin och Sprit tillverkar den riksbekanta drycken Absolut Vodka där. Ålar fotograferar inte Elena så jag pryder inlägget med dagens dessert.  10/7    2018

Nu har jag inlett mitt nya liv som vårdkrävande medlem av samhället. Jag vill påpeka att det inte är jag själv som har begärt assistans. Jag hade gärna skött mig själv ett tag till. Men man skall inte vara otacksam utan ta emot hjälp när den erbjuds. Det klagas så mycket på hemtjänstpersonalen nu för tiden men jag kan inte nog berömma deras hjälpsamhet och förståelse för åldringars problem. De får ofta arbeta på obekväma tider och får sällan den uppskattning de är värda. Det händer förstås att någon, som inte själv har valt yrket, tappar humöret och därför inte är på solskenshumör jämt. Jag skall inifrån min horisont rapportera  hur det kommer att avlöpa. År 1970  var det en städerska vid namn Maja Ekelöf som vann en stor romantävling med en bok som hon hade gett titeln ”Rapport från en skurhink”. Det bevisar att det inte alltid behövs akademiska studier för att skriva en bra bok  Den skrivande bör givetvis besitta en nedärvd litterär ådra. Tänk bara på  de kända arbetarförfattarna Moa Martinsson, Wilhelm Moberg och Ivar Lo Johansson m fl. Jag skall inte jämföra mig med sådana storheter men en bok har jag i alla fall skrivit. Den senast upplagan kom ut i pocketupplaga och det som blev kvar av den realiserades för en billig penning. Men sådant händer även de stora förmågorna. Många amatörer, som skrivit böcker har inte lyckats fått någon förläggare intresserad, utan de har kostat på att ge ut sina böcker på eget förlag. Det är nog många bra manus som blivit liggande här och där i byrålådorna. En del är kanske riktiga mästerverk, men har man otur så har man.     9/7    2018

I går var det lördag. som i en pensionärs  liv är likadan som  veckans andra dagar, När jag var barn var det ”torgdag” onsdag och lördag. Då gick mor först till stadens Lilla torg dit bönder och trädgårdsmästare kom med frukt och grönsaker. Sedan fortsatte hon till ”Kött-torget” där slaktare och handelsmän sålde kött och charkuterivaror i bastanta torgvagnar på hjul. Vagnarna fördes till och från torget av ardennerhästar. Dessa hästar år större och kraftigare än de vanliga hästarna och har  rejäla svansar och manar. Vi hade även ett Fisktorg och därsåldes nyfångad fisk. Ålarna i  ” fisk madammernas ” korgar levde fortfarande och det tyckte jag var stort djurplågeri. Det var lite si och så med hygieniska förhållanden men ingen brydde sig så mycket om bakterier på den tiden. Flugorna surrade kring den saluförda maten. Vi åt mycket strömming i min barndom. Den salufördes från dragkärror och fiskförsäljerskorna hade kraftiga muskler.  I Skåne kallade man strömming för småsill. Den storre strömmingen kallade man rakt av för sill. Den största sillen saltade man och använde i matlagningen. Min mor köpte på  senhösten en väldig massa sill som varvades med grovsalt i en stor trätunna förvarad i matkällaren. Sedan åt vi inlag sill, sillpudding och stekt saltsill ett par gånger i veckan. Jag tror nästan att jag kan tacka min goda hälsa för den rikliga förtäringen av färsk och insaltad sill- När det servererades ”spicken sill” bestod rätten av salt sill som man tog direkt från tunnan, skivade och åt utan att den vattnades ur, serverade och åt med med potatis och sur grädde. Gräddfil fanns inte på den tiden. Sommartid hade man gräslök i den sura grädden. När jag vill servera sill på kalas gör jag bildens vackra silltårta. .  8/7     2018. 

Idag har jag haft problem med kontakterna med yttervärlden. Det har gjort mig bekymrad. Det var inget fel på telefonerna utan felet låg r hos mig som inte blivit riktigt bekant med nutidens mobilta telefoneri. Jag har nyss fått en ny telefon. Den gamla var 16 år gammal och inte helt i takt med tiden. Jag fick den nya gratis av en ädel givare som lovat att instruera mig i användandet efter sin sommarsemester på Osterlen. Där trivdes han så bra att han t v är kvar i Skåne. På Österlen kan vem som helst trivas och även bo permanent  Släkten gav mig rådet för att kunna nyttja den nya telefonen  kunde jag be hemtjänstpersonalen att hjälpa mig. Den flicka som  tittar till mig morgon och kväll borde vara hemmastadd med mobiltelefoner, sade släkten. Det var hon också och telefonproblemet är nu ur världen, tror jag. Det kunde ,ha varit löst tidigare om Elena varit ledig. Hon  harjust nu semestrande gäster att ta hand om. Elena kan med bravur lära ut mobiltelefonteknik till gamla damer och herrar. Vi har blivit alltmer beroende av mobiltelefoner och står handfallna när de inte fungerar. Jag som varit med  den tiden då teknik bara bestod av ångmaskiner eller elektricitet, vet att det går bra att leva utan modern teknik, men det behövs dock mer jobb och större ansträngningar. Bönderna i min barndom fick sköta hela lantbruket med hjälp av hästar som inte bara drog  plogen utan också  användes för transport av människor och gods. Det gick inte så snabbt undan när hästskjutsr och ånglok stod för person- och godstrafiken. När min familj hälsade på släktingar på landet fick vi först ta tågtill närmaste järnvägsstation och sedan hästskjuts till bestämmelseorten. Bilen tar oss idag direkt från dörr till dörr och vi kommer snabdit till ort och ställe.    7/7     2018 

Dagens namn är Esaias. Det är ett känt namn men jag tror inte att föräldrar i modern tid döper ett gosseban till Esaias. Från bibeln känner vi profeten Esaias och i Sverige har det funnits en känd skald med namnet Esaias Tegnér. Han föddes år 1772  i vårmland  och dog år 1818 i Växjö där han var it biskop. Det är skalden Esaias Tegner som bl a skrivit den kända diktverket Fritiofs saga och dikten om Carl XII-s död på slagfältet vid Fredrikshald i Norge. Carl XII gjorde inte mycket mer än krigade och lyckades förlora alla Sveriges besittningar som Sverige fick  efter freden i Westfahlen år 1632. Sverige blev en stormakt efter 30-åriga krigets slut och  Gustaf II Adolfs död på slagfältet i Tyskland. Stormaktstiden tog slut efter att Carl XII varit ute i Europa och krigat under många år. Jag var mycket intresserad av historia när jag gick i skolan och kan ännu räkna upp alla Sveriges regerande kungar och drottningar från Gustav Vasa och till vår nuvarande kung. Dessutom minns jag från ämnet biblisk histora namnen på både de stora och de mindre profeterna för att inte tala om att jag kan namnet på Jesu 12 lärjungar. De var faktiskt 13 om man tar med namnet på förrädaren Judas Iskarot. Det är förvånansvärt att det kan rymmas så mycket i en liten hjärna. Jag belastar däremot inte hjärnan med att minnas alla oförrätter jag varil utsatt för. Det är betydligt bättre att göra som det står i den gamla visan: "räkna de lyckliga stunderna blott och glöm dem som sorger dig ger. Det är lättare sagt än gjort men livskvaliteten höjs om man inte grämer sig över lidna oförrätter och gjorda misstag.    6/7    2018

När man blir äldre blir man inte bättre eller snyggare på något sätt. Det är bara vissa viner och ostar som vinner på att lagras. Gamla tanter blir skrynkliga och de hör och ser sämre. Synen kan man förbättra med utprovade glasögon. Glasögon har jag och för det mesta vet jag också var de finns. Hörseln är det lite värre med för man har svårt att begripa själv att man hör illa. Man skruvar upp ljudet på radio och TV och kanske stör grannarna, men vill ogärna medge att man börjar bli lite döv. Jag uppmärksammades av detta faktum för ett par år sedan då jag besökte en specialist för att få bot för allergisk snuva. Det blev hörselprov och utprovning av hörapparat. Jag gjorde allvarliga försök att använda apparaterna utan att lyckas helt och så gjorde jag som många andra som hör dåligt, jag lade ner dem i byrålådan och glömde bort dem .På senare tid har jag fått allvarliga klagomål för att jag inte svarar i telefon fast jag bevisligen är hemma. Systersonen som bor i Hammarby Sjöstad tog tag i saken och beställde tid på Hörselklinik. Där har vi varit idag och utprovat hörapparater. Till min stora förvåning blev det klart efter en stund och jag fick hjälpmedlen med mig hem. Utprovningskostnaden är 600:00 kr och apparaterna kostar 6080:00 kr, men hör och häpna, man behöver bara betala 600:00 kronor själv. Den största summan står Landstinget för. Det tycker jag är generöst och jag kan inte nog prisa vårt välfärdssamhälle. Det har varit tal om att även glasögon borde subventioneras men så långt har vi inte kommit än. Till sist vill jag ge ett råd till gamlingar som hör illa. Skaffa er hörapparater så får ni större behållning av samvaron med släkt och vänner. 5/7 2018

Vissa dagar är det lite ensamt när jag inte träffar någon att prata med på hela dagen. Jag vet att ensamhet är en normal tillvaro för många åldringar men jag har varit priviligierad och haft en rätt trevlig tillvaro hitintills. Idag fick jag beslut om att Hemtjänsten skall titta till mig morgon och kväll. Själv tycker jag inte att det är av behovet framkallat men jag tar ändå tacksamt emot erbjudandet. Jag tror inte att kommunen tagit initiativet utan det är min systerdotter i Helsingborg som trots avståndet  tänker på sin gamla mosters väl och ve. Den kontaktperson jag fått mig tilldelad har besökt mig två gånger idag, först på morgonen och sedan i kväll. Hon är en ung vacker och chokladbrun etiopiska. Jag frågade hur hon hamnat i Sverige och fick till svar att det var kärleken som var anledningen. Hennes svenska var perfekt så det uppstod inga missförstånd. Socialtjänsten har alla skäl att vara tacksam för de invandrarungdomar som tar jobb inom hemtjänsten. Det är svårt att rekrytera svenska ungdomar. som kallar arbetet för"skitjobb. Det tredje hemtjänstbesöket skedde mitt på dagen. Då kom flickornas gruppchef och redogjorde hur det hela skulle fungera. Hon var svensk  förstås. Det är nog inte så lätt för en icke svensk att avancera i nom detta yrkesområde. Hemtjänsten  organiseras i huvudsak av kommunerna och består först och främst av hjälp så att individen kan bo kvar i det egna hemmet. Behövs medicinsk hjälp skall denna utföras av läkare och sjuksköterskor. I mitten av 1900-talet kallade man den tidens hemtjänstpersonal för  ”hemsamariter” och de arbetade för en mycket blygsam lön      4/7      2018

Det sägs att livet är som bäst när man är idog och arbetar och att arbete befordrar hälsa och välstånd. Det är nog sanningar med modifikation. Det finns de som arbetar i sitt anletes svett och ändå förblir fattiga som kyrkråttor under hela sitt liv. Det finns också andra som aldrig gjort ett handtag under men ändå är rika som troll. Så är det och så kommer det att förbli för vi är varandra mycket olika och har mer eller mindre förstånd att handskas med pengar. När jag var barn fanns inte begreppet barnbidrag eller veckopeng. Barn skulle inte ha egna pengar utan föräldrarna skulle försörja dem och se till att de hade mat och kläder. En slösare kan göra av med en förmögenhet på några veckor medan en sparsam person kan starta med några kronor och med tiden få ihop till en förmögenhet. Jag lärde mig tidigt att vara sparsam. De enda tillgångar jag hade som barn förtjänade jag genom att springa ärenden åt de granntanter som inte orkade gå upp och ner i trapporna i de lite högre husen. En och annan gång fick barn en och annan enkrona av någon herre som varit på besök i familjen. Av tanterna som hälsade på fick man aldrig ett öre eftersom hemmafruar sällan hade mer pengar än de som ingick i hushållskassan. År 1937 infördes lagen om barnbidrag, som då var inkomstprövat. Nuvarande barnbidrag är allmänt och utgår till alla som har barn och bor i Sverige. Det infördes år 1948. Vissa föräldrar låter barnen disponera bidraget själva och barnet skall då själv betala sina kläder och en del andra utgifter. På så sätt lär de sig att vara rädda om kläder och att handskas med pengar.     3/7 2018

Idag har det varit lite omväxlande. Jag var bjuden på lunch på restaurang Gondolen av Rotataryklubben Stockolm Söder. Rotary är en organisation för yrkesverksamma män och kvinnor som vill verka för att höja den humanistiska och etiska standarden i samhället. Jag har alltid undrat  vad organisationen höll på med. Det var bra att få veta att den inte bara är en förening för inbördes beundran. Nu vet jag att den samlar in pengar och intresseras sig för globala projekt som verkar för att höja den etiska och globala standarden i världen. Dagens sammanträde var trevligt och klarades av under tiden vi åt en god måltid på den anrika restaurangen som ligger på gångbron som förbinder slussen med Katarinavägen uppe på Söders höjder. Dit upp tar man sig med hjälp en personhiss som förbinder Slussen med Katarinavägen. Där ligger också Katarinakyrkan som för andra gången ödelades av en brand den 17 maj 1990. Första gången det var brand i kyrkan var år 1726 och då förstördes stora delar av kyrkan. När stockholmarna uppmärksammade branden år 1990 strömmade folk i skaror till Söder för att titta på förödelsen. Jag var en av de nyfikna och såg att det var bara yttermurarna kvar. Det samlades in pengar för återuppbyggnad och nu får vi verkligen hoppas att att den restaurerade kyrkan inte brinner en tredje gång.  Stockholm och trakten runt omkring har väldigt många kyrkor varav flera är riktigt gamla. Alldeles för många för att ”Kyrkan” som nu är skild från staten skall ha råd att underhålla dem. En del har blivit ”avkristnade och används nu för profan verksamhet. I vår kyrka i Huvudsta, som hade namnet  Löftets kyrka, drivs det numera affärsverksamhet. Lite tråkigt men byggnaden ficki alla fall vara kvar. En del församlingar fick riva sina kyrkor när det saknades pengar till underhåll. I brist på kyrkbild får prästkrarna lysa upp inlägget.   2/7   2018

Idag inleds den ryktbara politikerveckan i Almedalen och moderaternas ledare får tala först. Därefter är det vänsterpartiets tur. Högern och vänstern har inte mycket gemensamt och talarna kommer säkert att ”puckla” på varandra ordentligt och framhäva hur mycket bättre det blir i landet om  vi ger våra röster till någon av dem. I år kan Almedalen fira 50 år i demokratins tjänst. Det är nämligen 50 år sedan Palme höll sitt första politiska tal i Almedalen. Han passade på att hålla ett riktigt ”brandtal” i Visby när han firade semester på Gotland. Sedan blev det tradition att ha politikerveckor på Gotland. och där har politikerna” varje år ”eldat på” massorna. Numera är det inte bara politiker och politiskt intresserade som åker till Visby under den aktuella veckan utan staden blir invaderat av ungdomar som super och lever ”rövarliv” på gator och torg. Det är fullpackat med folk överallt och ett sorl utan like i vimlet på torget. Kända politiker får bo fint på Visby Stadshotell. Där fick även jag bo i ett av de finaste rummen och jag kände mig riktigt ”vip” och priviligerad. TV-teamet måste nöja sig med att bo i privatrum en bra bit utanför staden därför att allt annat var förbokat sedan länge. Min man och jag hade när vi var yngre och raskare semestrar på Gotland. Första gången cyklade vi till Nyköping och åkte båt till Visby och cyklade sedan Gotland runt och sov i tält. Andra gången hade vi det bättre ställt. Då gjorde vi rundturen i bil och bodde hos privatpersoner som hyrde ut tum till turister. Jag har bara angenäma minnen av Gotland med och utan politikervecka och skulle gärna åka dit en tredje gång om det funnits tillfälle till en ny resa. Det bedivs fåravel  i stor skala på ön och man kan idag se stora fårflockar beta på ängarna när man åker runt. Lammet i bild fanns på Huvudsta Gård i Solna    1/7   2018

Det fina vädret fortsätter och idag har Elena och jag gjort en rejäl långpromenad och vi avslutade den med att handla jordgubbar. Därefter åt vi en rejäl lunch. Jordgubbarna har stigit i värde den senaste tiden och vi tyckte att vi fick dem billigt på ICA idag där de kostade 35:00 kronor litern. Det var svenska bär och de är mycket godare än de utländska bären. Jag har hört att röda bär innehåller vissa ämnen som är bra för hälsan. Att jag är vid god hälsa kanske beror på att jag åter mycket bär och tycker om att röra på mig. Den här tiden på året talas det mycket om politik. Anledningen är troligen att det snart är dags för politikerveckan i Almedalen på Gotland. Den gästade jag för ett par år sedan och var någon sorts ”dragplåster” vid ett möte. Jag hade då blivit lite av en ”kändis” och hade dokumentärfilmaren Åsa Blanck och en kameraman i släptåg.” TV-folket hade intre varit i Visby tidigare så jag visade dem det jag kände till av stadens sevärdheter. Jag såg också till att de fick smaka den gotländska specialiteten saffranspannkaka med salmbärssylt. Saffranspannkakan ser vid första  anblicken ut som en vanlig tjockpannkaka men den är baserad på risgrynsgröt. Salmbär är ett mellanting mellan hallon och björnbär och jag har inte sett bären utan bara smakat sylten. Gotland har sin egen historia och har fått sitt namn efter befolkningen kallad gutarna vars språk var så speciellt att det räknades som ett eget språk. Gotland är en svensk utpost i Östersjön som svenskarna många gånger försvarat mot krig och brandskattning. Under medeltiden och även senare krigade danskar och svenskar ständigt om herraväldet över ön.   30/6     2018

Idag blåste det så förskräckligt att jag kortade av den dagliga promenaden. Jag blir av någon anledning på dåligt humör när det blåser. Regnet förargar mig inte alls även om jag blir ordentligt blöt. Regnat har det inte gjort på ett bra tag nu och gräset på betesmarkerna torkar och korna har ingenting att beta av. Det blir besvärligt för bönderna som skall producera mjölk. Mjölken är egentligen avsedd som föda åt kalvarna men det mesta av den mjölk som produceras dricker människorna upp eller också gör de ost och smör av den. Vuxna bör inte dricka mjölk, sägs det för det år inte bra för välbefinnandet. Jag gillar mjölk och tycker att ett glas kall mjölk är en ”gudadryck.” Jag mår förträffligt trots att jag dricker mycket vanlig  mjölk och äter filmjölk med och utan flingor. Mjölken innehåller ju alla livsviktiga ämnen och en del vitaminer också. Jag vill gärna ha en liten mjölkskvätt i mitt kaffe eftersom det mildrar den något beska smaken. I övrigt livnär jag mig numera på industrins färdiglagade rätter och har upptäckt att i vissa paket finns det faktiskt en del grönsaker. Det saluförs fortfarande goda bär som man kan äta till efterrätt. De är förvånansvärt billiga trots att de flesta är importerade. I går köpte jag jättefina körsbår och fick ett helt kilo för 25:00 kronor. Det är som hittat om man betänker att de växer på träd och att man får kliva på stegar för att plocka dem. Som barn fick vi skörda mormors enda körsbärsträd med hjälp av en stege. Det kändes lite ”pirrigt” att kliva omkring på grenarna och plocka bär och lägga i en korg högt ovan marken. Vi åt en del av dem färska men merparten av dem kärnade vi ur för att det skulle bli sylt av dem. Körsbärssylt till plättarna på torsdagarna var jättegott.   29/6   2018

Idag tror jag att det var värmerekord och det var svalast inne. De varmaste dagar jag upplevt var en sommar då min man och jag semestrade i Tunisien i juli månad. Det var 40 grader varmt och sanden vid badstranden var brännhet. Det var i varmaste laget och det är klart att Afrika inte var det rätta stället att semestra på mitt i sommaren. Men vi ville uppleva något nytt och hade alltid semester efter midsommar. Då stängde nämligen fabrikerna och den allmänna industrisemestern började. Ttdigare fanns ingen lagstadgad semester utan arbetsgivaren bestämde över ledigheten. Först 1938 fick arbetarna 2 veckors lagstadgad betald semester. Den lag som gäller nu med 5  veckors semester trädde i kraft först år1978. Vårt Sverige var långt ifrån det välfärdssamhälle som det är nu. Jag fick aldrig uppleva fem veckors betald semester därför att när lagen trädde i kraft var jag redan pensionär. Den generation jag tillhör har inte kommit i åtnjutande några förmåner utan har fått leva ett strävsamt och arbetsfyllt liv. Pensionen min årgång  får ut är blygsam såvida om man inte haft statlig eller kommunal tjänst. Vi har bara hunnit tjäna in ett fåtal  ATP-poäng eftersom lagen om allmän pension är från 1960. Det är en lag som jag ännu kan  utantill eftersom jag under mina sista arbetsår arbetade som pensionshandläggare på Försäkringskassan. Till sist vill jag bara tala om att svenska folket bör vara tacksamma för att de lever i ett land där det är ordning och reda. Blir man inte sjuk eller är missbrukare kan man  ha det bra från vaggan till graven.    28/6   2018

Idag var det åter en fin sommardag och av den tillbringade jag flera timmar tillsammans med Elena. Vi brukar varje år titta in på Gröna Lund, inte för att utnyttja attraktionerna utan för att ta en titt på deras fina blomsterrabatter, som alltid år exklusiva. När vi hade gått runt en stund avslutade vi med kaffe och nygräddad frasvåffla med hjortronsylt och gräddglass. Vi hade bord alldeles intill Mälaren och där får man passa sig så att inte våfflan försvinner upp i det blå.  Skratt- och fiskmåsarna drar sig inte för att dyka rakt ner mot bordet och snappa åt sig den goda våfflan. Måsar ser allt ätbart som om det var ämnat åt dem och följer bara sin natur. Jag har sett en liten parvel på tre år med sorg och förtvivlan se sin korv med bröd försvinna rakt upp i luften. På den tiden då  jag hade trädgård  och inte var på plats brukade rådjuren glatt beta av mina blommor och buskar. Jag blev både ledsen och arg. Min man var född på landet och mer naturnära och tolerant än jag var. Han konstaterade bara kort och gott: ”att allt som växer är deras.”  Det hade han förstås rätt i, men året därpå satte  han ändå ståltråd runt de buskar och blomster som var mest åtråvärda för rådjuren. Rådjur är trevliga små djur men de bör hålla till i skogen  och äta löv, tycker jag för min del. När jag kom till Stockholm 1940 fanns det två nöjesfält på Djurgården, ett på vardera sidan av Allmänna Gränd. De båda nöjesfältens arvtagare  Johan Lindgren och Ninnie Nilsson  gifte sig sedan med varandra och när de tu blivit ett lades Nöjesfältet ned och Gröna Lund blev ensamt kvar. Vid Gröna Lunds dansbanor har många danslystna funnit varandra och blivit äkta makar.     27/6    2018  

Den här dagen har varit omtumlande. Jag skulle som jag berättat få besök av en person från min hemkommuns socialtjänt. Denna person, en ung trevlig kvinna, skulle utreda om jag var i behov av hjälp i någon form. Man får vara tacksam att någon bryr sig och lite hjälp kan ju alltid vara bra även om ”själv är bäste dräng”(mormors levnadsregel och ett bra råd hon gav till sina barnbarn). Hon hade  ett motto till och det var ”hjälp dig själv eller statt där” och den regeln har jag också försökt efterleva. Ddet kan givetvis komma tillfälle då man behöver lita till någon annan. Släkten som var också involverad och t o m systerdottern från Helsingborg hade gjort sig omaket att komma till storstaden för att få reda på vad resultatet skulle bli. Jag må då säga att min socialtjänst var generös  i fråga om hjälpen som en 106-åring kunde få. Det bästa var att jag får en kontaktperson som håller reda på om jag är ”på benen” och som kanske kan vara lite sällskaplig och följa med på promenad, till något museum eller annan sorts förströelse. Jag är full av förväntan  och ser fram emot mitt nya liv. Det kommer att avlasta vännen Elena som troget ställt upp när hennes program tillåtit det. Troligen tar det lite tid innan allt kommer till verkställighet men det är bara att se tiden an. ”Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge.” Efter socialtjänstens besök var det dags för lite mat och jag inviterade släkten  på middag på en thairestaurang som ligger alldeles bredvid  Västra Skogens tunnelbanenegång. Jag behövde lite omväxling i den vanliga dieten och maten var förträfflig.   26/6    2018

Idag har jag haft besök av en äldre dam vid namn Elsa. Hon var i sällskap med en yngre dam och två herrar med kameror. Om jag är rätt underrättat spelar herrarna in en dokumentär med Elsa som huvudperson. Jag får troligen vara med i filmen som en bifigur. Det är fullt okey för man kan ju inte ha huvudrollen jämt. Elsa har varit sjuksköterska i sitt tidigare liv och som sådan utfört många goda gärningar i mänsklighetens tjänst. Jag har inte varit i tillfälle att utföra sådana tjänster men jag är full av beundran för dem som ägnar sig åt vård och omsorg. I övrigt har dagen varit lugn och klimatet sådant att jag kunnat vara ute på långpromenad. Jag vill i denna dag ta tillfället i akt och tacka för alla brev jag fått. Jag kan inte tacka var och en  personligt utan får göra det så här i klump i bloggen. Ingen nämnd och ingen glömd.  Det är skönt med sommar, sol och vackert väder och jag gör långa promenader. Många av våra härt arbetande medborgare passar på att ta semester i juli. Jag såg att Karolinska sjukhuset  kommer att anlita pensionerad personal för att patientena ska få bra vård åven när ordinarie sjukvärdare har semester. Det är en bra lösning tycker de flesta. Att vara pensionär är som att ha semester jämt och det är väl bra att kunna ta igen sig efter mödan på äldre dar. De som får vintersemester kan numera njuta av sol och värme utomlands. I morgon har jag en viktig dag . Då kommer socialen hem till mig för att kolla om jag är i behov av hemtjänst. Jag kanske inte begriper mitt eget bästa för jag tycker att jag reder mig bra själv än så länge. Men får jag hjälp skall jag tacka och ta emot. Mina släktingar har anmält intresse för socialens besök och kommer hit för att kolla vad resultatet kan bli,    25/6    2018

Det har varit en lugn och stillsam söndag. Jag är inte så mycket för stillsamma dagar varken vardagar eller söndagar, men man får finna sig i sitt öde och ta det med jämnmod. Jag har gjort en längre promenad i omgivningarna utan att träffa på någon bekant. De är numera inte så många men det händer då och då att någon för mig obekant person kommer fram och säger några ord om att de sett mig i TV. Det känns rätt uppmuntrande när det sker. TV har ju stor genomslagskraft och om någon för ett par år sedan skulle sagt att jag skulle bli synlig i TV hade jag inte trott dem. Jag tror att det är dokumendatärfilmen som är anledningen. Den har visats även utrikes och jag kan numera få kommentarer från olika världsdelar. Jag är en tämligen oansenlig och slätstruken person men kombinationen hundraårig och bloggerska är nog rätt  unik. Ett tag var jag mycket populär och fick kommentarer i massor. Men det dyker upp nya storheter och min 150 cm långa person skulle fallit helt i glömska om det inte varit för att jag började göra blogginlägg. Äldre personer har en benägenhet att krympa på längden och minska i vikt. Det finns ytterst få resliga åldringar. ”Liten men naggande god” sägs det om många äldre. Men flertalet av folk i arbetsför ålder anser att vi blivit för många som kommer att bli krassliga och kräva vård. De undrar var arbetskraften skall komma ifrån. Robotar lär vara en utväg om de kommer att tillverkas i större skala. Jag föredrar mänsklig kontakt men kan till nöds tänka mig att ha en mekanisk hjälpreda. Det är inga ljusa framtidsutsikter den äldre menigheten har, men jag hoppas att samhället kan lösa det till allas bästa. Svanparet på dagens idylliska bild tar i alla fall väl hand om sina små.    24/6     2018

Idag är det midsommardagen och den och i min tillvaro har den  förflutit lugnt och stillsamt. Enligt svenska kyrkan skall midsommarafton  infalla  på  en lördag  mellan 20/6  och den 26/6 . Enligt gammal tideräkning skulle vi inte ha firat misommardag förrän i morgon den 24/6 . Då  är det åJohannes Döparens dag. Numera läser folk i allmänhet inte bibeln, men när prästerna hade som mest makt i samhället var de t obligatoriskt att lära sig en massa bibelcitat utantill.  Bönder och borgare och den övriga allmogen blev kallade till husförhör och förhörda  i bibelkunskap  av ortens präst. Det var inte nådigt att ha bristande kunskaper och behöva skämmas inför hela församlingen. Det synd om stackare som inte läst på. Ingen tog hänsyn till att en fattig bonddräng hade så lång arbetsdag att han stupade i sång på kvällen. Han varken orkade eller hade tid att läsa bibeln. Dikten om Fattig bonddräng är skriven av Astrid Lindgren och tonsatt av Georg Riedel. Astrid Lindgren är en av Sveriges största sagoberättare men hon fick ändå inte Nobelpriset i litteratur. Detta  ansåg merparten av svenska folkat vara en stor orättvisa. Selma Lagerlöf skrev också sagor och hon hade bättre tur än Astrid. Hon blev den första kvinna som fick ta emot det ärofulla priset. Utdelningen av Nobelprisen har gjort Sverige känt i utlandet och prisen delas ut av konungen  i Konserthuset i Stockholm den 10/12 varje år. När Nobelbanketten sänds i TV sitter hela svenska folket som klistrade framför TV-apparaterna. Det är en av årets största händelser och en riktig folkfest. Jag hoppas att alla läsare haft en fin midsommarafton och gör det med en bild ifrån mitt matrum.     23/6    2018

Så var det alltså Midsommarafton år 2018. Vädret är bra nu ikväll och jag hoppas att unga som gamla firar den som de finner vara bäst. Elena och jag har gjort en långpromenad mitt på dagen och intagit lite förtäring. Elena är inte så förtjust i våra potatis- och sillvanor och äter hellre annan mat. Den färska potatisen äter hon däremot mer än gärna med ”sovel.” eller med en smörklick. I går hade jag inte upptäckt att potatisen såldes extra billigt den här midsommaren. Jag nästan skämdes när jag fick ett kilo potatis för en enda svensk krona. Är det handlarna som subventionerar det svenska folkets midsommarpotatis? Möjligt är att det är ett reklamtrick för att locka folk in i affären och få dem att gå därifrån med fullastad kasse. Alla sätt är bra utom de tråkiga och ändamålet helgar medlen, sägs det. Någon dans i vår Skytteholmspark blev det inte i år så jag nöjde mig med att titta på dans i TV. Midsommarhelgen firas numera med att den inledande högtidsdagen infaller under perioden 19 – 26 juni. Det är för att staten vill att midsommarafton alltid skall infalla på en fredag. Det gör man av arbetsmarknadsskäl. Inom kyrkan firas midsommar till åminnelse av Johannes Döparens födelse. Hans dag infaller i år på en söndag men jag tror inte att detta kommer att bli anledning till att folk lockas till gudstjänsterna. Efter midsommar går vi mot mörkare tider och kortare dagar. Sommarsolståndet (när dag och natt var lika långa) inföll den 21 juni. Tiden bara går och går men  vi människor kan som väl är inte inverka på årstidens växlingar. 22/6 2018

Jag får rätt många brev från för mig okända personer och dem tackar jag varmt för. Berit i Örebro skickar mig mycket som är läsvärt och ofta följer det fina bilder med i breven. Ett brev som jag blev både stolt och glad över kom från Anne-Marie Johansson i Järfälla. Hon har skrivit och tonsatt en dikt på mitt tema: ”man skall inte gamla till sig.” Till texten medföljde ett nothäfte. Jag har lyssnat och funnit att melodin är pigg och medryckande. Jag fick hjälp att få in musiken på datorn. Det är bra att få hjälp med sådant man inte klarar själv. Jag var rädd att trodde jag skulle fira min midsommarafton i ensamhet men Elena har erbjudit mig sällskap. Vi har alltid trevligt tillsammans. Vädret blir inte det bästa, men det finns paraplyer och regnet behövs mer än väl. Det är mycket torrt och gräsmattorna är brunbrända. Att sommarvärmen kom redan  i maj månad var inte bra för växtligheten. Än har inte butikerna annonserat om svensk färsk potatis men det ordnar sig säkert med  potatis till sillen när det väl är midsommar. Numera  importerar vi frukt  och grönsaker året runt. När jag var barn var vi helt och hållet beroende av det som växte inom landets gränser. Undantaget var kaffe och te  och den båtlast med apelsiner som kom till jul. Kaffet kommer obehandlat från olika länder och rostas och paketeras av olika importörer. Svenskarna dricker mer kaffe per person än folk i det övriga Europa. Kaffe har omväxlande ansetts vara farligt eller nyttigt för folkhälsan. Det har varierat under olika tidsperioder. För närvarande anses det vara nyttigt. På hemmafruarnas tid höll man kafferep och symöten och då  blev det onekligen fart på tungorna. Kaffe piggar upp unga som gamla. Det kan  nog inte serveras utomhus i midsommar för väderleksrapporten är inte speciellt  hoppfull.     21/6     2018 

Idag har jag besökt Hörcentralen inne i stan för att reda ut mina problem med hörseln. Systersonen Leif med hustru var mina ledsagare och jag tror att de fattade mer av alla instruktionerna än jag gjorde själv. Jag förlitar mig på deras fattningsförmåga och får fråga dem till råds om jag inte klarar av att lösa problemen I praktiken. Hörapparater är till för att användas men de hamnar rätt ofta i byrålådan, vilket inte var meningen med dem. Det är fortfarande skönt väder och det skulle göra midsommaren trevlig om det var fortsatt uppehållsväder. Jag kommer troligen att fira helgen med att i ensamhet åta min matjessill och nypotatis med gräddfil och gräslök ochjordgubbar till dessert. Det brukar vara midsommarstång och dans i Skytteholmsparken här i Solna och dansen och brasan kan jag ta mig en liten ”titt” på framåt kvällen. Efter midsommar är det slut på helgerna och det är synd för vi hade behövt lite ”helgmys” under det mörka halvåret. Idag tog jag mig tid att titta på kommentarerna jag får. Till Siri som tycker om att skriva ger jag rådet att öppna en egen blogg och skriva av sig. ”Varav hjärtat är fullt, därav talar munnen”, sågs det. Det skulle vara rätt spännande att se vad för sorts kommentarer hon då skulle få. Jag skryter inte gärna över kunskaper eller förtjänster men när jag gick ut skolan hade jag stort A i uppsatsskrivning. Den som kan skriva bra svenska har fått gåvan medfödd och kan ibland bli en bra författare. Jag har fått mitt ganska stora ordförråd genom att läsa bra böcker, men är ingen författare utan fullt tillfreds med att bli titulerad ”bloggare:” Det är en rätt trevlig fritidssysselsättning att blogga. En bild  säger dock mer än ord och de bilder jag får av Elena ger mig ofta tips till inläggets innehåll. 20/6 2018

Idag blåste det full storm och det var inget nöje att vara ute. Jag tycker inte om att det blåser. Det inverkar på mitt humör och jag blir  lite argsint. Eftersom det inte blåser mindre för att jag retar upp mig  är det bara dumhet  att förargas på det man inte kan påverka. Men människor är ofta oberäknelig och inte alltid mottagliga för förnuftsskäl.  Arga människor är envisa och ger sig inte i första taget. Det finns vissa typer som alltid skall ha rätt trots att sunda förnuftet säger att de har fel. Jag ger mig aldrig in i en dispyt med sådana människor för de vill inte inse att de har fel. Världen skulle vara fredligare om folk erkände fel och brister. Men dit kommer vi aldrig.Tyskarnas Angela Merkel är en kvinna som jag beundrar mycket för hennes fredssträvanden och försök att lösa migrationsproblemen. Vår statsminister har också ambitioner att ena EU-länderna så att fler länder tar ansvaret för dem som tvingats fly. Numera får vi nyheter från hela världen omedelbart efter att de skett, tack vare att det finns helt andra och snabbare kommunikationsvägar än förr. Förr sändede post med kurirer som färdades till häst eller med diligenser på dåliga vägar. Numera når nyheterna adressaten  omedelbart genom att de sänds digitalt. När jag var barn fanns det visserligen både telefon och telegraf men den långväga posten sorterades och sändes direkt med tåg. Dessa tåg hade speciella postkupéer och postiljoner. De senare langade ut postsäckarna vid respektive tågstationer. Nu är det mest räkningar som skickas med vanlig post. Mormor, som bodde i en glest befolkad landsortskommun fick gå flera kilometer till handelsboden, som också tjänade som poststation och personligen hämta brev och tidningar. Nu har så gott som alla en mobiltelefon och tar emot och skickar SMS  eller E-post. Det har gått framåt för  brevbefordran i våra dagar. Mormor skulle känt sig helt vilsen i en värld som vår.   12/6    2018

Idag har jag fått mina fötter omskötta. På dagens promenad gick jag förbi en fotvårdspecialist på Huvudstagatan vars dörr stod öppen och fick infallet att titta in. Jag visste att mina fötter inte hade vårdats på länge och nog behövde lite ans. Det fanns ledig tid och efter en stund hade jag fötterna i varmt tvålvatten. Det kändes skönt och efter mycket filande och petande gick jag därifrån på lätta fötter. Jag skötte om mina fötter själv tills jag var 105 år men sedan räckte armarna inte till för att klippa den högra lilltånageln. Jag kunde ju inte lämna den åt sitt öde och låta den växa till en klo. Under en promenad såg jag på en skylt att det fanns en fotspecialist på en tvärgata i närheten och tittade in där. Det var en alldeles förträfflig fotvårdare, men efter det slöade jag till och filade själv så gott det gick på mina tår. Det skall man inte bry sig om när man är gammal för det blir inte alls bra. I morse gick jag förbi en annan fotpedagogs lokaler och såg att dörren stod öppen. Då erinrade jag mig plötsligt att jag länge försummat mina stackars fötter och bestämde mig på ”stubben” att något borde göras åt dem. Jag fick tid omgående och när jag gick hem var mina fötter som nya. En skådespelerska som heter Birgitta Andersson lovordade en gång fötterna i en visa hon sjöng på revyscenen. Den började så här: ”Man skall vara glad åt fötter för utan dem man står sig slätt:"  Mina fötter är riktigt snygga och jag har aldrig haft några ”liktornar” därför att föttern aldrig blivit inklämda i för trånga och spetsiga skor. Man skall ha rejäla promenadskor när man är ute och går, men det är elegant med högklackade finskor till festklädseln om man behärskar tekniken att gå med dem. 18/6 2018

Idag har jag varit hänvisad till mitt eget sällskap och inte speciellt ambitös. Jag har intagit mina måltider och gjort den dagliga promenaden i omgivningarna.  Jag håller under promenaden  koll på händelser i naturen och mediterar lite smått över det jag upplever. Idag märkte jag att det inte hördes någon fågelsång. Inte ens talgoxens hackiga läte hördes. De flesta fåglar håller väl som bäst på med att bygga bo och lägga ägg och kanske rent av har de börjat mata sina ungar. Talgoxen är en fågel i ordningen tättingar och mesar och vanlig i hela Europa. När jag hade sommarstuga matade jag stannfåglarna under hela vintern, Jag smälte talg och blandade med fågelfrö och satte nät om. För att inte ekorren skulle äta upp fågelmaten  hängde jag upp talgbollarna i ett snöre utspänt högt upp mellan två träd. Jag hade också ett fågelhus som ansågs vara  helt säkert för ekorrbesök. Men detta lilla djur är en listig krabat och vig som bara den. Han blev till slut den som åt upp det mesta av fågelmaten. Talgoxen är lätt att få tam och när den känner sig trygg med människan kan man få dem att äta ur handen. Vid våra uteserveringar är de trogna gäster och väntar tålmodigt på sin tur att få lite med av godsakerna. Ibland undrar man hur fåglar över huvud taget kan överleva i en storstad. Där lever kråkfåglar, duvor och mesar och alla letar de efter mat, Gråsparven som var vanlig i våra städer syns inte till längre eftersom hästskjutsarna är borta. Gråsparvarna levde på att plocka korn ur hästspillningen som före bilarnas tid ofta fanns på gatorna. Hur som helst så finns det mycket att förundras över i vår natur.     17/6     2018

 Idag har Axel namnsdag. Jag känner inte någon nu levande person som heter Axel. Jag minns från  historielektionerna  den namnkunnige Axel Oxenstierna som var riksmarskalk och som tog hand om Svea rike och landets affärer efter Gustav II Adolfs död vid Lützen 1632. Oxenstierna var även förmyndare för Gusrav Adolfs dotter Kristina som efter faderns död ärvde tronen  vid sex års ålder. Axel Oxenstierna  lät även bygga det vackra Riddarhuset i Gamla stan. Det är säte för adelsätterna av vilka  det finns 663 sköldar och minnestavlor samlade.  Riddarhuset är en sevärdhet av rang och har en mycket vacker och ståtlig exteriör. Det fanns ingen demokrati  på 1600-talet.  Adeln hade då en massa privilegier och förmåner och rankades högst av de fyra ”stånden ” som på den tiden var representerade  i Sveriges riksdag. Folk rankades i ordningen adel, präster, borgare och bönder. Befolkningen värderades efter sitt stånd och de som inte kunde klassas inom den givna rangordningen hade inte stort anseende. Fattigt folk hade överhuvudtaget ingenting att säga till om. Jag är helt fascinerad av Sveriges historia och jag minns med glädje historielektionerna. Går man omkring i Gamla stan kan man nästan känna historiens vingslag. Jag besöker gärna Gamla  ”stan” och ”flanerar”  på Västerlånggatan. Ett besök där är ett måste för turisten. När jag är renons på uppslag till mitt inlägg får jag ta till nägot jag minns från skoltiden.    16/6   2018

Numera har de flesta förvärvsarbetande  lediga lördagar och kan se fram emot två arbetsfria dagar i veckan. Så har det inte alltid varit utan fram till 1960- talet arbetade man på lördagarna. Jag har varit med om att jobba 8 timmar på lördagen. Några år senare  fick  vi lediga lördagseftermiddagar. Religionen påbjuder att man skall helga vilodagen och om inte söndagsledigheten rekommenderats i bibeln skulle arbetsgivarna troligen låtit folk i arbeta även på söndagarna. Det var först i början 1900-talet som man började tala om att reglera arbetstidens längd. Jag har varit med om att arbeta heldag även på lördagar.  Då fick vi  ”stjäla”  oss till  en kafferast på förmiddagen och en på eftermiddagen. Det kallade vi ”dassakaffet”  eftersom den enda fredade plats det kunde intagas på var i tvättrummet utanför toaletterna. Inte mycket i tillvaron var bättre förr. Det är något vi bör tänka på när vi klagar över dagens problem. Inte  mycket i tillvaron var bättre förr. Numera skapar fackföreningar avtal  som hjälper till att lösa medlemmarnas problem på arbetsplatsen. Fackföreningar bildades först efter att vi börjat bygga Folkets hus i Sverige. Det var obligatoriskt för en arbetare att vara med i det fack som hade kollektivavtal med hans arbetsgivare. Många  ville inte  organisera sig. Inte för att de var osolidariska utan för att de inte tansåg att de fick valuta för den  avgift de betalade. Jag har alltid tagit seden dit jag kom så jag betalade min medlemsavgift utan att knota. Utan fackföreningar skulle vi troligen inte haft vare sig lediga lördagar eller reglerad arbetstid. Jag deltog aktivt i min min fackförening en gång. i tiden . Det var som sekreterare och jag skrev protokoll från sammankomsterna.    15/6   2018 

Vår statsminister ser lite sammanbiten och bekymrad ut. Det är i så fall inte så konstigt när han skall styra Sverige i en tid när hela världen  har problem med  migrationen Var skall människomassorna ta vägen och var skall de bo? Om det vore valfritt att bosätta sig varhelst man ville, då skulle flertalet vilja bo i storstäderna. Norrlands ödevidder står inte högt i kurs. Det är tur att sommaren nalkas och ingen behöver frysa ihjäl. Ibland får jag nästan samvetskval för att jag har så stor bostadsyta alldeles för mig själv. Jag flyttade hit för 58 år sedan och nu tycker jag inte att det är lönt att flytta. Till ett äldreboende vill jag inte så länge jag reder mig själv. För övrigt är det i våra dagar så svårt att komma in på ett sådant boende att de som till sist får en plats oftast är så sjuka att de avlider efter ganska kort tid. De här tankarna har aktualiserats därfför att mina släktingar tycker att jag lever lite farligt och borde ha lite tillsyn, Många människor lever i den villfarelsen att bara för att man är gammal så går det som på räls att få hjälp. Det gör det inte för det är behovet som avgör. Jag  kanske övervärderar min förmåga att hjälpa mig själv, brister i självkritik .och är l det stora hela lite för kaxig och självsäker. Jag vet inte. I varje fall har socialtjänsten upptäckt att jag finns till och i näste vecka kommer deras personal och min släkt hit och kollar mina behov. Det är bra att man kan få hjälp men jag känner det nästan som ett nederlag att behöva den       14/6    2018

Jag har läsf kommentarier på min blogg i dag också och ”vännen” Siri tycks för egen räkning ha ockuperat spalten. Det är meningslöst att ”hacka” på mig. Det är ”som att slå vatten på en gås.” Det bara rinner av och ”mot dumheten kämpade ju t o m gudarna förgäves. ”Därför lämnar jag kommentarerna åt sitt öde och går vidare med dagens inlägg. Den ljuvliga sommar vi fått redan i maj skall vi passa på att njuta av och vara ute i naturen så mycket som det är möjligt. Numera kan vi njuta av färska frukter, bär och nyttiga grönsaker året runt. De är förstås godast när de är alldeles nyskördade. Jag tror på folk som säger: ”att man blir vad man äter. ” Det är därför jag i det längsta har lagat min mat själv. Findusmaten i all ära men jag anser att den  borde innehålla lite mer grönsaker. Jag måste  äta de flesta av mina måltider i ensamhet och det inverkar menligt på aptiten och även på kroppsvikten. Men jag  gör det bästa av situationen och lägger upp maten lite snyggt på tallriken och är det mörkt ute tänder jag  ett stearinljus. Jag prenumererar på en morgontidning som jag läser vid och efter frukosten och  den har redan skrivit spaltmetrar om hur och varför vi skall rösta i september. Alla partiledare pratar för sin sak och nu vill flertalet av dem tala om hur väl de vill de gamla och sjuka. Vänsterpartiets ledare vill att vi skall ha billig tandvård så att små som stora medborgare får råd att laga tänderna. Det tycker jag är bra för redan som barn fick man rådet att tugga maten ordentligt innan man svalde.den. Idag låter jag som en ”besserwisser.” Jag skulle kanske ha behövt den tidigare omtalade ”spökskrivaren” för just nu känns helt tomt i mitt gamla huvud.   13/6    2018

Idag har jag läst några av de kommentarer jag får och det var ingen uppbygglig läsning. Nu påstås det att jag har en ”spökskrivare” också. Jag bara undrar vem som skulle göra sig besväret att varje kväll sitta vid en dator och skriva de ”textsnuttar” som jag för mitt höga nöjes skull producerar. Det är synd om människor som är missbelåtna med sig själv och har så få egna intressen att de måste slå ner på dem som är annorlunda. Jag vet att jag har många nöjda läsare och att när jag skriver så stavar jag rätt. Skoltiden var min lyckligaste tid i livet och det var så roligt att lära sig läsa för att sedan bekanta sig med den goda litteraturen. Om inte utbildning kostat pengar kunde jag ha fortsatt att studera vid högskola eller universitet och jag hade kunnat bli något annat än vad jag blev. Men när ödet ville annorlunda är det fåfängt att gräma sig. Ett gammalt ordspråk säger: ”Om du siktar  mot stjärnorna så kanske du når skogsbrynet.” Jag kom inte fram till det mål jag föresatt mig och det var många med mig som på 30-talet blev vanliga arbetare fast de hade större begåvning  än många av de som fick högskoleutbildning och blev ”män eller kvinnor i staten.” Jag fick  lite revansch till slut för nu skrivs det om mig ”att hon är känd från radio och TV. ” Jag fick träffa kungaparet också och det får väl räknas som en stor ynnest  för en gammal dam utan högre utbildning och status. Jag vill till sist påpeka att titlar inte längre är lika betydelsefulla som de var förr. Ingen kallar sig längre ”doktorinna” eller ”fru ”prostinnan” för att de gift sig med män med något av dessa yrkesmän. Dessutom finns det idag  många kvinnor som är såväl äkare som präster. men fortfarande är inte mån och kvinnor jämställda      12/6    2018

Numera händer det mycket i vår tekniska och digitaliserade värld som äldre personer har svårt att ta till sig. Vardagslivet påverkas också, ty nu går vi in i det kontantlösa samhället och tvingas använda betalkort i stället för reda pengar. Banken har gett mig ett betalkort och en kod. Den senare kom i ett brev och är så suddig att jag inte kan läsa den. Hur jag skall hantera betaldosan, som kom ungefär samtidigt har jag inte den blekaste aning om. Det kommer troligen ingen bruksanvisning så jag hoppas att någon god medmänniska eller släkting kommer till undsättning. Tills vidare har jag så mycket sedlar och mynt i plånboken att jag inte behöver svälta den närmaste tiden och dessutom  är kyl- och frysskåp rätt välfyllda. Inger fara på taket således. Sommarvärmen räcker ett tag till men jag tror att såväl bönder som trädgårdsägare önskar regn. Gräsmattorna i mina närmaste parkomgivningar är totalt uttorkade och brunbrända. Som väl är torkar inte träden ut den närmaste tiden utan lövverken fortsätter att vara gröna ett tag till. Det är synd om oss nordbor för att vår sommar är så kort och man vill att det skall hända så mycket just då. Alla vill vi njuta av blommor och fägring och inte minst vill vi vara lediga och ha semester på  sommaren. Betald semester är en löneförmån som inte fanns när jag började förvärvsarbeta. Vi fick jobba alla dagar året runt utom söndagar och helger. Min första semester bestod av fyra dagars ledighet utan lön. Jag bodde i Linköping då och var rätt pank, så semestern bestod mest av kortare cykelturer med kaffe och smörgås på pakethållaren.  Man får glädja sig åt det lilla när man är fattig och göra det bästa av ett dåligt utgångsläge. Nutidsmänniskan förstår inte hur bra vi har fått det i värt fosterland under de senaste  åren.     11/6      2018

Idag har jag försökt att återgå till verkligheten och känna att det är slut på semestrande och trevligt sällskap.  Jag har inga åtaganden på sommaren utan disponerar min tid som det passar mig själv. Mitt SL-kort försvann under semestern och jag har ordnat med ett nytt för den händelse jag vill åka in till ”stan.” Jag bor ju visserligen i en stad men talar man om stan så år det Stockholm som gäller. Den är ju  ”Stådernas stad ” och ”Nordens Venedig för att inte tala om att den kallas för Mälarens drottning. Kärt barn har många namn. Vi som bor här varje dag ser väl inte skönheten utan blir lite ”hemmablinda.”  Sverige är ett glest befolkat men vi har inte mindre 1979 tätorter i vårt land. Sveriges äldsta stad är Sigtuna. Små städer kan vara väldigt idylliska men ändå vill så många människor bo i storstäderna. Den största stad jag varit i är New York och  där kände jag mig väldigt liten. Jag har besökt Vita Huset och Empire  State Building  och varit uppe i huvudet på Frihetsgudinnan. Usa har jag besökt några gånger därför att vi har rätt stor släkt där. Det är trevligt med lite fina reseminnen och dem kan man ju drömma sig tillbaka till när dagarna känns trista och enformiga. I skolan läste vi om Sven Hedins Asienresor och Nils Holgerssons resa genom Sverige, Det var högtidsstunder för en elev med fantasi och läshunger. Det är på gott och ont att ha livlig fantasi. Man tappar lätt kontakten med verkligheten och får svårt att hålla isär begreppen. Men utan fantasi skulle tillvaron bli för trist och enahanda.   10/6     2018

Sommarvärmen tycks vara här för att stanna och solen gassar och de flesta njuter av sol och värme. Idag fick jag en trevlig dag tack vare en god och generös granne som bjöd mig på biltur och lunch. Vi intog lunch på Drottningholm närmare bestämt på Brostugan därstädes. Det var ett trevligt ställe och lunchen åt vi vid ett skuggigt bord. Kaffet drack vi under en imponerande ek vars grenar sträckte sig mot himlen.  Den var säkert planterad en gång på 17 00-talet då kungen beordrade bönderna att plantera ekar för att säkra behovet av virke till de krigsfartyg som skulle byggas. Detta erinrar mig om en visa jag hade lärt i skolan och som jag gnolade på när jag ensam och allena vårdades för difteri på stadens epidemisjukhus  Jag var då  i tolvårsåldern. Dikten lyder som följer: ”I gamla döende jätteekar vad sågen  I?  Hur många blodiga vapenlekar upplevden I?  Fast fred och lycka i nejden rår, så sorgset Näcken på harpan slår."  Jag begriper inte varför jag belastar mitt minne med gamla dikter oct sånger från skoltiden. Men det är väl för att jag alltid gillat det poetiska och lite romantiska. I övrigt är inte nutiden speciellt romantisk utan krasst verklighetstrogen när man  skriver i  tidningarna om världshändelserna. Det är synd om alla som får lämna hem och tillhörigheter och fly för sina liv. Mest synd är det om barnen som kanske blir psykiskt skadade för livet av dessa upplevelser. I Sverige har vi levat i fred i mer än 100 år och det har vi alla skäl att vara tacksamma för. Jag vill till sist tacka min generösa granne Birgitta Svärd för den guda maten och för att  hon gjorde denna fina sommardag till till en fin upplevelse.      9/6     2018

Idag har jag varit hos örondoktorn och tagit bort en vaxpropp. Av någon underlig anledning fanns det ingen i det andra örat. Varför skall jag inte spekulera över. Jag är i övrigt rätt frisk och springer inte ner dörrarna hos läkare eller apotek. Jag har nog ärvt mina goda gener av mormor Malena som inte varit sjuk i hela sitt liv utan helt plötsligt dog av pur ledsnad vid 93 års ålder. Man  hade flyttat in henne till stan och där trivdes hon inte. När jag var i tioårsåldern funderade jag mycket över min mors anor.  Officiellt var hon dotter till en bonddräng som blivit ladugårdsförman genom att ta på sig faderskapet för min moder som hette Sigrid. Det var syndigt att vara ogift mor på den tiden och ungen en sådan mor fött kallade man för oäkting. Barn fött inom äktenskapet ansågs vara helt och fullt äkta. Mormor fick således en make som var köpt men jag tror ändå att äktenskapet var så lyckligt som det kunde bli bland fattigt folk. Min mors rätte fader var med till visshet gränsade sannolikhet arbetsgivarens  odåga till son som ansåg sig ha full rätt att ligga med pigorna när det passade honom. Frukten av de utomäktenskapliga förbindelserförbindelserna tog förföraren sällan hand om. Det blev pigans ensak. Mormor ”hade skinn på näsan ” och lät sig inte behandlas hur som helst och tack vare det blev min mor född inom äktenskapet. Hon fick två syskon och kunde fått fler om inte mormors make blivit ihjälsparkad av en ilsken häst. Det fanns inga sociala skyddsnät på den tiden så mormor och hennes barn fick en nödtorftig försörjning genom att mormor när hon blev änka arbetade som mjölänkaa och jordbruksarbeterska hos bönder i grannskapet. Det blev ”folk” av alla hennes barn ändå trots att de var fattiga. ”Den gamla goda tiden” var inte särskilt god att leva i under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Vi kan iidag inte förstå hur folk kunde livnära sig.   8/6     2018

Det har varit en lugn och händelsefattig dag och jag har inte överansträngt mig utann promenerat som vanligt. Det kan vara rätt skönt att ta en paus en och annan gång även om jag gillar när det händer trevliga saker. Jag saknar vännen Elena men är inte så självisk att jag missunnar henne att ha en skön och avkopplande semester Jag har hitintills satt en ära i att vara oberoende av samhällets omsorger och jag har gjort mormors rättesnöre till mitt, vilken är: ”hjälp dig själv eller statt där”. Det betyder  att om man inte tar itu med sina egna problem så är det ”kört.” Nu är jag inte lika ”kaxig” längre och jag tänker ta emot lite hjälp av samhället när de är så generösa att de vill hjälpa mig. Till att börja med får jag en kontaktperson som kommer att höra av sig ibland. Får jag dessutom hjälp med städningen blir det riktigt bra. Den som lever får se vad det kommer att bli av det hela. Vi äldre har det rätt bra i det här landet när allt fungerar som det är tänkt. I ödevidderna i Norrland kan det vara problematiskt men i storstaden är det nära till allting. Jag har två butiker på gångavstånd och ännu orkar jag bära matkassar. Jag har sett hur äldre transporterar sina varor i en korg som de har på rollatorn. Den senare är en bra uppfinning, men jag tänker undvika den så länge som möjligt. Jag gillar risgrynsgröt och tycker att det blivit helt idealiskt när man kan köpa den i ”plaskorvar” och slipper de vidbrända grytor man fick ta hand om när man kokte gröten själv. Varför skall man göra besvärliga saker själv om  industrin gör dem så mycket bättre?  Mina älsklingsblommor prästkragarna blommar nu för fullt fast det är långt till midsommar 7/6 2018

Idag har vi svenskar firat vår nationaldag. Det är inte samma nationalistiska feststämning över vårt nationaldagsfirande som det är i andra länders firande, Vi tar det lite mer balanserat och lugnt. För övrigt är det först på senare tid som vi fått en nationaldag att fira. En del av oss viftar förstås med pappersflaggor och sjunger med i nationalsången, men ”Du gamla du fria” har på något sätt en ”lite  såsigare" melodi och klingar inte lika ”klämkäck” som t ex fransmännens Marseljäsen.gör. Det kan inte bero på vårt kyliga klimat eftersom de andra nordiska länderna är lika kalla som Sverige. Det beror nog på jantelagen ”att man inte skall tro att man är något.” Jag hade turen att få besök idag och det gjorde i alla fall att jag kom ut på stan ett tag. Besöket utgjordes av två trevliga damer som är med i en ideell förening eller organisation som tagit som sin uppgift att främja gemenskapen mellan människor och bygga broar mellan folk från olika länder och kulturer. Det tycker jag är mycket bra för det kan också vara ett sått att få fred på jorden och undvika krig. Jag tror inte att det finns några vanliga människor som vill ha krig. Det är de penning- och makthungriga människorna som vill härska och lägga under sig landområden och rikedomar. Själv har jag aldrig velat dominera. Jag har varit helt nöjd med att ha en inkomst som räcker till livets nödtorft. Det är klart att det inte är så dumt med lite överflöd så att man en och annan gång kan sätta ”guldkant” på tillvaron. Att ”ha hälsan” är förstås det bästa av allt. Men man får vara lycklig över att det nu finns skickliga läkare, bra mediciner och välutrustade sjukhus om man blir krasslig. Det fanns det inga på medeltiden och då var inte medellivslängden speciellt hög. Jag och sällskapet åt middag på en indisk restaurang. Maten var god men det  kändes lite osvenskt att äta orientalisk mat på Sveriges nationaldag.    6/6     2018

Nu är värmeböljan över och det känns riktigt skönt. De badsugna hade säkert velat ha värmen kvar, men får hoppas på att det kommer ny värme så småningom. Vännen Elena är ute och reser i sitt hemland och har förmodligen världens bästa dagar just nu. Jag saknar henne men hon behöver ju semester och avkoppling som alla andra. I morgon skall vi fira nationaldagen och hissa våra svenska flaggor, som skall fladdra i vinden. Kungen och hans familj skall åka i galavagnar till Skansen där han skall hålla tal och utbringa hurrarop för sig själv och kungariket Sverige. Vår fosterlandsyra är rätt sval i det här landet. Vi kommer aldrig upp till samma feststämning som broderlandet Norge visar upp när de firar sin sjuttonde maj. Det kan inte bero på klimatet för norrmännens är inte bättre än vårt. Jag tror att det beror på att norrmännen sätter stort värde på att få leva och bo i ett fritt och oberoende Norge. Deras land hade tidigare härjats av krig och örlog, och varit ömsom dansk och ömsom svenskt. Vid freden i Kiel 1814 tvingades den danske kungen att avstå Norge till Sverige. Den unionen upplöstes 1905 och sedan dess firar norrmännens den sjuttonde maj som nationaldag. Jag tycker att Norge är ett mycket vackert land med sin fjordar och fjäll och min make och jag bilade där en semester och jag bara häpnade över alla de vackra fjordar och fjäll som vi passerade. Jag tycker fortfarande att Norge är det vackraste land jag rest i. Numera lever vi svenskar på god fot med våra grannländer och har glömt att vi någonsin varit fiender och legat i fejd med varandra.   5/6    2018

Solen har flödat idag också men det blir snart normal väderlek igen enligt väderlekstjänsten. En sådan fanns inte förr utan då var det kloka gubbar som spådde väder. Det var väl inte så tillförlitligt men pretentionerna var inte så stora. Idag blev jag bjuden på lunch i Gröna stugan i Sundbyberg. Det var Strömsundsborna som stod för kalaset och det tackar jag varmt för.  Det är alltid trevligt att ha sällskap vid måltiderna. Man såg inte mycket av Lötsjöns vattenspegel i dag för den var dold av en tät massa av näckrosblad. Blommorna kommer senare och då lyser de upp. Jag har promenerat runt Lötsjön massor av gånger därför att det var en lagom promenadsträcka  och hade man tur kunde man få se tranordär spatsera omkring på stranden. Jag har sett hägrar också vid den lilla sjön men idag såg jag bara ett svanpar och en massa gräsänder. När min man levde tog vi bilen till Lötsjön och promenerad två sjöar runt. Den andra sjön som ingår i vattensystemet är Råstasjön. Vatten ger liv åt naturen och det är få huvudstäder som är så vackert belägna som Stockholm. Balatonsjön i Ungern är nog ett strå vassare ändå än vad Mälaren är. I denna sjö speglar sig vinbergen och man ser vinrplantor överallt. Jag firade ju min 106-årsdag på en vingård och det var en upplevelse av rang. Det var lika mycket god mat som i Skåne men här kunde man för en billig penning skåla i ungersk champagne. Vill man skåla i champagne på en svensk krog blir det en dyr nota efteråt. Ungrare är mycket trevliga att umgås med och min fest när jag firade 106- årsdagen kommer jag sent att glömma.      4/6     2018

Dagens samtalsämne är och förblir det extrema sommarväder som råder nu. Nya värmetoppar kommer varje dag och nu har även nätterna blivit rekordvarma. Det är inget bra klimat för gamla tanter som kan få värmeslag och må riktigt dåligt. Men det skall bli svalare igen som väl är. Värmen inverkar på växtligheten och jordgubbarna vi skulle ätit i midsommar är redan mogna. Troligen lär det finnas bär till midsommar ändå trots värmeböljan. Det är ingen ide att misströsta. Växtligheten kräver förstås vatten, men ännu har intetbrunnar och vattendrag sinat. Det kommer att ordna sig och allt blri precis som vanligt ttll midsommar. Jag har haft gäster från Strömsund här idag och det var trevligt att återse några av de trevliga norrlänningar jag träffade när jag vistades där De stannar någon dag och i morgon skall vi besöka Sundbyberg och titta på Lötsjön och äta lunch i Gröna Stugan. Sundbyberg är inte känd för att vara .en speciellt vacker stad. Den var en gång en typisk arbetar- och industristad och många personer arbetade t ex på Siewerts Kabelverk. Den konfektionsfabrik jag var anställd på låg i Sundbyberg. Solna och Sundbyberg är grannstäder och man kan inte se var den ena staden slutar och den andra tar vid. Det finns många vattendrag i Solna-Sundbybergsområdet. Vi har Råstasjön, Brunnsviken, Mälaren, Edsviken och Igelbäcken. Den senare är känd för att den sällsynta fisken grönlingen lever just där. Grönlingen är en liten långsmal fisk som är tämligen sällsynt i svenska sjöar. Det fanns på sin tid en gammal schlager som började : ”Se Sundbyberg och sedan dö ” men den var nog mer en ironi. Sundbyberg har förändrats mycket den senaste tiden och nu är det nästan hög status att vara bosatt i Sundbyberg.   3/ 6    2018

Det är fortfarande värmebölja och trots detta har massor av ”friskusar” sprungit Stockholm Maraton i dag. Det måste  vara rena självplågeriet och i det närmaste en bravad att ta sig i mål i den här värmen. Jag försökte mig på att göra den bravaden vid 90 års ålder men det blev ingen topplacering för min del. Men jag går fortfarande min dagliga motionsrunda i grönområdet vid min bostad. Jag hävdar bestämt att så länge man kan, skall man hålla igång och röra på sig varje dag. Frisk luft och motion har ännu ingen dött av. En del överskattar sina krafter och överanstränger sig men jag tar det lugnt med motionerandet. Jag rekommenderar  också motion för hjärnan. Den får man genom att läsa dagstidningar  och bra böcker. Jag var ”galen” i böcker redan i skolåldern och hade svårt att släppa boken vid sängdags. Mor förbjöd läsning efter läggdags, men jag lurade henne och ”smusslade” med mig boken och en ficklampa och kröp under täcket och läste vidare. Det är nyttigt att läsa god litteratur för man får stort ordförråd och lär sig en hel del bra saker. Det är inte så dumt heller att göra en resa ut i världen och få nya intryck och se hur folk lever i främmande länder. Ungern hade mycket trevligt att erbjuda en resenär. Det fanns mycket vackert  att titta på och i vindistrikten vid Balaton var det speciellt vackert att se hur vinbergen speglade sig i sjöns blanka vatten. Vägarna är kantade av platan - och kastanjeträd. Det är Inte hästkastanjeträd som växer i Ungern utan det är träd som ger ätliga kastanjer. Ätliga  kastanjer köper man rostade i Paris gränder och äter med fingrarna. Vinstugor och bodegor ligger tätt i Ungern och vinet flödar och är förvånansvärt billigt för en svensk som är van att ge minst hundralappen för en flaska vin och dessutom bara kan köpa vinet på Systembolaget.    2/6    2018

För närvarande har vi riktigt  varmt sommarväder i Sverige och det brukar vi kalla för värmebölja. Detta  är den allmänna meterologiska benämningen för den tid på året  då det råder ovanligt varmt väder.  Det finns ingen enhetlig definition på begreppet värmebölja eftersom klimatet inte är detsamma över hela jordklotet. Det är en väsentlig skillnad om man bor i Sverige eller i Grekland.  Jag tycker att det är lite för varmt i Sverige just nu. Tågen blir inställda för att det bildas solkurvor på rälsen och stor risk för urspårning. Vi är inte vana vid värmeböljor i det här landet. Här kan det om det vill sig illa snöa mitt på sommaren. Jag har varit med om att tälta på midsommarnatten  och vakna upp vid att det låg en hel snödriva utanför tältet. på midsommardagens morgon. Vädret kan vi inte göra någonting åt, sägs det, men vårt sätt att leva har redan satt sina spår i naturen. Nu är det på tiden att vi ändrar levnadssätt och räddar vad som räddas kan av vår vackra natur. Det duger inte att dumpa plåtburkar och plastpåsar i sjöar och hav utan vi bör ta bättre hand om avfallet och sluta att skräpa ner. Det var inte bättre förr, men vi gick inte lika hårt fram i naturen som vi gör nu. Förr fanns det inga plastpåsar utan man bar hem  specerierna i papperspåsar. Dessa återanvände man ofta och till slut brändes de upp i köksspisen. Det man inhandlat bar man hem i en korg flätad av videgrenar. Korgen användes i åratal innan den slutligen eldades upp. Vi slängde inte lika mycket då som vi gör nu i det moderna ”köp- slit- och slängsamhället.”  Det är ett förfärligt slöseri med våra naturresurser i dagens samhälle.                1/6     2018

Nu är jag tillbaka efter några intensiva dagar och resan varade lite längre än jag var inställd på. Det kan bli så ibland när läser på lite dåligt och tror i stället för att veta. Det var slarvigt av mig och jag ber om ursäkt. Jag var i alla fall inbjuden  av Strömsunds kommun som föredömligt tänker på hur anhöriga  osjälviskt tar hand om sina sjuka och åldrande släktingar. Det kan bli mycket betungande även om man älskar den vårdbehövande och har dennes  väl och ve för ögonen. Jag har en del erfarenheter eftersom jag tvingades att vårda min cancersjuke man det sista halvår han levde. Jag var 91 år och min make var 90 år. Det var aldrig tal om att jag behövde avlastning. Efter en misslyckad tjocktarmsoperation behövde han komma till toaletten en gång i halvtimmen natt som dag. Han orkade inte ta sig  dit ensam  utan var hänvisad till min hjälp. Hemsjukvården besökte oss till och från och vid ett av deras nattliga besök bröt jag samman och bara storgrät. Då som först blev det bestämt att jag skulle få hjälp av hemtjänsten. Deras första besök blev också det sista. Det kom två flickor och frågade vad de skulle göra. Det borde de fått veta av sin ledning, tycker jag.  Jag svarade att de skulle sköta makens morgontoalett, hjälpa honom at äta frukost o s v.  När den ena flickan såg min man ligga sjuk och eländig i sängen sprang hon storgråtande ut i köket och gick sedan sin väg. Den andra följde efter. Deras besök hade det goda med sig att maken fick komma till KS. Det är faktiskt inte en dag för tidigt om samhället ägnar anhörigvårdare lite uppmärksamhet  och ger dem stöd. Utan de anhörigas insatser räcker vården inte till. Jag fick applåder när jag berättat färdigt och jag blev mycket väl omhändertagen under vistelsen i Strömsund och det var en stor upplevelse att i ljuvligt sommarväder få vistas i ortens vackra omgivningar.    30/6    2018

Kära läsare

Idag blir det ingen bloggtext för jag skall ut på nya äventur eller jag kanske skall kalla det för uppdrag. Jag kommer inte tillbaka förrän i morgon sen eftermiddag, Men då har jag troligtvis något att berätta.

Varma hälsningar

Dagny  Bojan

Idag har jag vilat ut och tagit sovmorgon efter Ungernnresans strapatser. Det har varit mycket trevligt. Med tanke på min höga ålder har jag klarat det ganska bra och jag har inte gnällt eller klagat. Det hände något hela tiden och har man trevligt så glömmer man bort att det också kan bli  lite  jobbigt. Födelsedagsfesten arrangerade värdfolket i sin  stora gästabudssal där lokala fester och ”vinprovarkvällar” anordnas. Hela vårt sällskap var inbjudna till vinprovning i en annan by vid ett tillfälle men min syster och jag ”stod över” och hade hemmakväll och nöjde oss med att beundra solens nedgång övar Balatonsjön. Solnedgångar söderut är lite annorlunda  än våra  nordiska solnedgångar men de är riktigt vackra på sitt eget sätt. För att återgå till födelsedagsfesten kan jag berätta  att vi fick mycket god mat och det knusslades inte på vinet. Vår hotellvärd från Budapest kom med sin sambo till kalaset. Han hade lämnat sitt hotell och storstaden för att deltaga i mitt party och det uppskattade jag mycket. Han förärade mig en otroligt vacker kopp med tillhörande fat. Den koppen kommer jag att använda varje dag  och jag tror att kaffet kommer att smaka bättre än det gjort förut.  Jag fick också en annan trevlig present. Det var en uppblåst ballong i form av en champagneflaska  i kolossalformat. Jag har aldrig  dolt att jag tycker om att dricka  champagne  och det och det skäms jag inte för. Den drycken bubblar så trevligt i glaset och man blir så där lagom ”salongberusad  och glad om man dricker måttligt med champagne. Vita och röda viner är numera vanliga  som måltidsdrycker även i Sverige. Det sägs också att en del ensamma gamla damer köper hem en dunk  med vin och försöker förtränga  ensamhetskänslan med att vrida på dunkens kran. Det kan vara farligt om man inte är en måttlig konsument. Bilden visar upp värdparet och deras barn.     28/5    2018

Så är jag då hemma igen efter utflykten till Ungern. Jag har upplevt mycket under färden och fått nya erfa renheter och sett många vackra byggnader. Vi såg oss ordentligt omkring.uinder några dagar. Jag har givetvis haft ressällskap och följeslagarna på resan var mina syskonbarn och deras respektive partners. De har generöst givit mig resan i födelsedagspresent. Särskilt tacksam är jag mot min systerdotter och hennes make som bor i Helsingborg. De har arrangerat hela färden och varit kunniga guider och reseledare. Alla mina syskonbarn är erfarna resenärer men den skånska systerdottern har så stora kunskaper om Ungern att hon kan guida  bättre än en professionell reseledare. Det är vackert i Ungern den här årstiden. Fruktträden blommar och träden i alléer och i dungar är djupgröna. Platanträdet förekommer ofta längs med vägkanterna och de är ståtligare och högre än våra svenska björkar. Barrskog förekommer inte alls och ser man en gran står den i en trädgård och är en planterad statuspryl. Vi tillbringade några dagar i huvudstaden. Sedan hyrde vi  en skåpbil försedd med bänkar och passagerarsäten (jag tror den kallas ”van” men jag som inte vet mycket om bilar är inte säker. Målet var vinodlingarna på sluttningarna mot Balatonsjön. Där finns ett värdshus som har namnet Öbester och det som är näst bäst efter naturens skönhet är att man inte bara bor bra och naturskönt utan man slipper att rådbråka engelskan för att bli förstådd. Med detta par kan man prata svenska. De gjorde mitt födelsedagsfirande till något extra. Om kalaset skall jag berätta mer i morgon. Damen som är med på fotot är min syster Ingegärd och det var ett extra plus att få träffa henne. Hon bor nämligen kvar i vår födelsestad Kristianstad.    27/5 2018

Idag är det ”dan före dan” då jag skall resa ut i den stora världen på den resa som jag fick i födelsedagspresent av släkten på min mors sida. Det var mycket generöst av dem och jag är mycket tacksam. Jag har inte gjort någon längre resa på flera år och är inte längre resvan. Det pirrar lite i maggropen när jag packar resväskan. Jag kommer med stor säkerhet att ha fel saker med mig uch ta med mig saker i tron att jag behöver dem. Antagligen kommer jag att ta med det som jag verkligen behöver. Men strunt i detta för resan blir med stor sannolikhet den sista långresan jag gör i livet. Jag kanske skall tala om att jag skall till Ungern. Där har jag varit några gånger förut först med min man och förra året var jag där med min systerdotter och hennes make. De bor i Helsingborg och bjuder ofta ner mig dit. Det finns så vackra och ståtliga byggnader att titta på i Budapest och det är väldigt trevligt att åka båt på Donau i aftonlyktors milda sken. Ungrarna är gladlynta och trevliga personer och de tillverkar mycket goda vinsorter. De gör starksprit också, men det skall jag inte smaka den här gången. Jag har dåliga erfarenheter av att smaka av deras väldoftande plommonbrännvin.  Det  var nämligen starkare än jag trodde att det var. Jag blev väldigt gladlynt när jag tog de första glasen men rätt illamående av det sista jag drack vid ett besökt på en bodega i vindistrikten. Jag skrattade hela vägen på återfärden till Budapest. Min make försökte tysta mig. men det var ingen hejd på min munterhet. Jag tror aldrig att jag varit så glad i hela mitt liv. Som pensionär, även utländsk sådan, kan man färdas alldeles gratis på spårvagnar, tåg och bussar när man är i Ungern. Så frikostig är inte vår svenska stat utan vi får vara nöjda med pensionärsrabatten. Nu hörs vi inte förrän jag kommer tillbaka den 27/5. Om någon behöver mig som nattlektyr rekommenderar jag mina första inlägg under rubriken Bloggingång.    18/5    2018

Nu har vädret blivit vad det brukar vara under våra nordiska somrar. Lite svalt och blåsigt och att det blåser syns på marken under häggträden där de doftande blomhängena nu har hamnat. Bofinken fortsätter att drilla vackert när jag går genom parken. Man får vara glad över att inte bo i en stenöken och för att det går att promenera i parkmiljö och slippa biltrafiken. Jag har en fin gård framför min ytterdörr och där blommar flera stora körsbärsträd som sparades från de gamla koloniträdgårdarna som en gång fanns på platsen. Koltrasten trippar omkring utan att hitta någon mask och tar sig en slurk vatten i en dypöl som inte torkat ut. Det ser inte gott ut, men kanske släcker törsten. Jag upplever naturen intensivt och njuter av att vara ute. Det är snart pingst och hänryckninens tid men pingsten  är en helg utan riktiga traditioner. Annandag Pingst får vi inte fira längre för den slopades för att första maj skulle bli en röd helgdag. På grund av gamla religiösa traditioner firar vi  alla  helger utom jul under det första halvåret. Den 6 juni är det vår nationaldag och det råder delade meningar om varför det blev just den dagen. Man påstår att det var för att Gustav Vasa blev Sveriges kung denna dag. Anledningen är en helt annan. Arthur Hazelius som hade grundat Skansen tyckte att det kom för få besökare dit. Därför gjorde han  6/6 till nationaldag för att en nationaldag borde locka mer folk till Skansen om man förlade firandet dit. Han ansåg också att det var ”fjuttigt” att svenskarna  inte var lika fosterländskt sinnade som grannlfolken samtidigt som han ville bättra på vårt anseende. Jag tycker att dagens bild passar bra i alla sammanhang. 17/5    2018

Det är full sommar i vår natur och alla träd och buskar har slagit ut och grönskar för fullt. Ett träd är en mångårig vedartad växt. För det mesta har trädet bara en stam men det kan i enstaka fall ha flera stycken . Det finns många olika sorters träd och alla frambringar de någon typ av frukt. Just nu står körsbärsträden i blom och om någon vecka blommar alla de övriga fruktträden. Det är den vackraste tiden på året när fruktträden blommar. Frukterna mognar inte förrän till hösten. En del odlade träd beskär man för att de inte ska bli för stora eller för att ge dem en vackrare form. Egentligen är det att begå våld mot naturen. Men ett risigt och vildvuxet träd är inte precis någon prydnad i parker och trädgårdar. Till slott och herrgårdar leder det oftast en vacker och högvuxen allé och det ger ett pampigt första intryck. Jag hyser en viss förkärlek för pilalléer för sådana finns det gott om i Skåne. Där har man även pilévallar för att skydda åkrarna mot blåst och sandstormar. Det är tacksamt att odla pilträd för träden växer snabbt. När jag hade trädgård stack jag ner en liten pilkvist i marken. Den slog rot och efter något år hade jag ett stort vackert träd. Pilen var känd redan i biblisk tid för när judarna gjorde uttåget ur Egypten står det att läsa ”att de hängde sina harpor i pilträden och gräto.” När jag var barn gick det åt många träd till ved. Vi eldade i köksspisen med ved när vi ville ha varmt i köket på vintern och varje gång vi lagade mat eldades det i köksspisen. I rummen hade vi vedeldade kakelugnar där brasorna sprakade hemtrevligt. Det var förstås inte lika hemtrevligt att raka ur askan efteråt, men man fick ta det onda med det goda. Eldar man i kakelugnar i vår tid är det nog ”mysfaktorn” man är ute efter.   16/5     2018

Vänskap är något värdefullt och något man bör vara tacksam över. Vänskap är en social relation i vilken båda parter tycker om varandra och hyser omsorg, respekt och tillit för varandra. När man blir så gammal som jag glesnar leden omkring oss och vännerna blir få. Mina vänner är inte många men de är trofasta och jag kan lita på dem. Min bästa vän har jag känt sedan jag var 37 år, Vi arbetade tillsammans på en firma där jag brevledes skötte kontakt med kunderna och hon blev en kort tid min stenograf och maskinskriverska. Hon trivdes inte med firman och slutade men vår vänskap upphörde inte. Vi har gjort resor tillsammans och anordnat trevliga sammankomster och fester gemensamt. Jag utnämnde henne till ”Vänskapens drottning” på en av hennes bemärkelsedagar och den titeln är hon mer än väl förtjänt av. Som näst yngst av 10 syskon har hon vårdat och hjälpt de äldre syskonen och brytt sig om allt och alla. Jag vet ingen som är så omtänksam som hon. Hon är tjugo är yngre än jag men åldersskillnaden betyder inte så mycket om vänskapen är åkta. Att vi båda är födda i Skåne är en bidragande orsak till vänskapen. Jag hävdar alltid att skåningen är lättsammare att umgås med än folk norr om Smälandsgränsen. Skåne var danskt så länge att befolkningen fortfarande har kvar lite av det danske gemytet. Närheten till det övriga Europa har också en viss betydelse. Jag är glad att jag är svensk men stolt över att jag är skåning. Visserligen har skåningen ord om sig att vara lite dryg, men det är bara förtal. Bilden idag visar världens bästa ”bästis” och så mitt obetydliga jag. 15/5 2018

Nu har jag vänt blad och flyttat till en ny sida och hoppas att få läsarna med mig till den tjugotredje sidan. Ingen vet idag hur morgondagen blir och det är väl egentligen tursamt att det nya bara kan anas men inte ses. Mitt lilla obetydliga jag har blivit ”kändis” tack vare bloggen och många tycker att det är på tiden att de äldre får göra sina röster hörda. Dessa röster har egentligen bara varit värdefulla när det varit valår. För gammal att rösta blir ingen och kan den gamle inte gå till vallokalen bjuds han på skjuts när det är dags.  Det gäller tanter också eftersom vi bor i ett samhälle där det sägs råda full jämlikhet mellan könen. Full jämlikhet blir det aldrig eftersom vi människor är så olika. Den som skriker högst får mest och den beskedlige får smulorna som blir över. En del gubbar blir ”toffelhjältar” andra är hustyranner och despoter. Elaka ”kärringar” är det också gott om och dem brukar man kalla för ”ragator” och skämta om. När folk gifter sig lovar de varandra evig trohet och att älska varandra i nöd och lust. Sedan kan det bli skilsmässa ändå redan efter något år även om det finns barn i familjen. Förr varade äktenskapen för livet, men det berodde långt ifrån på att folk var lyckliga utan mer på att kvinnor  som regel inte förvärvsarbetande.  Den allmänna meningen var att de skulle sköta barn och hushåll så att mannen kunde ha det lugnt och skönt efter dagens mödor. Det var egentligen först efter andra världskriget som kvinnors arbetskraft värderades fullt ut, för när gubbarna låg i beredskap skötte kvinnorna om det som skulle göras inom både industrin och på andra arbetsplatser. Vi är bra på mycket men har inte lika stora kroppskrafter som männen. Får vi bra hjälpmedel kan vi göra även sådant som männen kan.   13/5   2018

Idag var det ytterligare en vacker dag och solen sken över onda och goda. Elena och jag skulle tillsammans med en tredje trevlig dam ha åkt till Ulriksdal och flanerat i slottsparken. Det blev inget av med den resan för jag som är en riktig ”olycksfågel” trasslade till begreppen när jag  före starten skulle ta ut pengar på en bankomat i Solna Centrum. Helt oväntat svalde automaten mitt bankkort och gjorde det omöjligt för mig och andra bankkunder att få ut några pengar. Jag begrep ingenting, vilket inte är så konstigt eftersom jag börjar bli så gammal att jag är en aning virrig och disträ. Elena tog hand om utredningen av det hela och det var inte gjort i en ”handvändning.” Det hjälpte ju inte att säga att jag var ledsen över att ställa till onödiga besvär för min omgivning när jag redan hade gjort det. Nu är det bara att vänta och se tiden an och hoppas på det bästa. När lugnet lagt sig promenerade vi längs med Mälaren och ner till Stadshusparken där vi styrkte oss med lite kaffe på utomhusserveringen som finns där. Såväl stadshuset som dess park frekventeras av turister och det var mycket folk i rörelse. När jag kom hem intog jag viloläge och blev rätt pigg efteråt. Jag är tämligen trött på resterna av födelsedagens smörgåstårtor. På den bit som fortfarande befinner sig i kylskåpet ämnar jag plocka bort ”sovlet” och förpassa brödet i soppåsen. Någon måtta får det vara på att ta hand om rester. Champagnen som blev över har ju större hållbarhet och kan sparas till någor annat festligt tillfälle. Jag har fortfarande en del arbete med att byta vatten på den del av blomsteruppvaktningarna som inte vissnat ner. När jag kastat den sista blomman skall jag inte säga ett ord mer om 106 -årsdagen. Pelargonen är en bra växt för balkonger och jag har ett par ex på min ena balkong.     14/5      2918