Teaterråttan Emma

 Teaterråttan Emma är en äldre städtant, en ensam och vresig råtta, som arbetar som städerska på teatern i  boken Farlig midsommar (1954). Hon är f.ö. släkt med Filifjonkan (jfr 13/1, nedan) som är hennes ingifta systerdotter. För Emma är teatern är det viktigaste i världen eftersom man där visar folk hur de är, kunde vara och längtar efter att bli.

Muminfamiljen och vännerna hittade henne i teatern när den hade slitit sig loss från land efter den stora översvämningen i Mumin-dalen och flöt omkring på vattnet. Muminfamiljen som aldrig sett en teater tyckte att det liknade ett flytande spökhus men installerade sig ändå där. I Emmas ögon blev teatern snarare invaderad av den värsta sortens publik. Efter lite förvecklingar framförs trots allt med Emmas hjälp en lyckad teaterpjäs som skrivits av muminpappan.

1958 skrev Tove Jansson en talpjäs för Lilla teatern i Helsingfors, med urpremiär 1959. Manuskriptet för pjäsen Troll i kulisserna var förstås boken Farlig midsommar.

I pjäsen minskade Tove Jansson  antalet medverkande figurer och lät istället  översvämningen vara ett annalkande hot.

Den vresiga, kärva och sanningssägande råttan Emma, spelades av Birgitta Ulfsson. När Troll i kulisserna skulle sättas upp i Sverige, skrevs sex stycken muminsånger in i föreställningen med musik av  Erna Tauro.

Teaterråttan Emma fick en slags uppföljning i Ulfssons rollfigur teaterstäderskan Sandra,  i ett slitstarkt improvisationsnummer. Den högljudda Sandra roade och häcklade publiken i salongen på Lilla teatern i flera års tid.

År 2011 spelades pjäsen Troll i kulisserna på Operaverkstan vid Malmö Opera och under hösten 2016 i Norge. Här finns även ett litet filmklipp om hur Emma får sin näsa.

Teaterråttan Emma, spelas här av Harriet Stern Cronström (still going strong) övre bilden.

Teaterråttan Emmas Visdomsord

Jag sopar en teater och jag städar foajén
jag går och släcker lamporna på gamla trötta ben
och jag ser vad ni gör och jag hör vad som sker
och nu frågar jag er; säj, vad bråkar ni för?
Ni säger att allt är så farligt och stort
och ni piper och pratar om allt ni har gjort
om hur väldigt och härligt det hela ska bli,
springa bort, komma ut, katastrof, trolleri!
Hör nu på.
Jag vet att ni drömmer och jag vet att ni är små
men ni ska äntligen se som det är:
Det blir aldrig bättre än så här!

Mitt jobb är lort och skräp och damm
men låt mig säga till, att huvudsaken är
att man får gno med vad man vill.
Och jag hör vad som sker och jag ser vad ni gör
och nu frågar jag er; säj, vad bråkar ni för?
Ni väsnas om allt ni funderat och känt
och om allting som närapå kunde ha hänt,
det är svart, det är vitt, det är paradisblått
men en färg som ni aldrig kan minnas är grått!
Hör nu på.
Jag vet att ni är rädda och jag vet att ni är små
men ni ska äntligen se som det är:
Det blir aldrig värre än så här!

Här är sången framförd av Birgitta Ulfsson och här med Therese Merkel eller en mera melodiös version.

Historien finns förstås även som tecknad film. Ett flytande spökhus del 1 och del 2.  Eller en annorlunda midsommar. Eller varför inte höra Tove Jansson själv läsa ur boken.

Andra tantkaraktärer i Mumindalen  är: Muminmamman (12/1), Filifjonkan(13/1) och Gafsan (14/1), Misan (16/1), Hemulens moster.