Sadie the Cleaning Lady är en välkänd, besjungen städtant.

Texten finns att läsa här. Sadie dök upp på musiklistorna 1967 med den Australienske popsångaren John Farnham. Originalversionen kan höras här. En annan version från samma tid, ett uppträdande med dansande lättklädda städerskor finns att se här. Farnham har genom åren återkommit med denna låt. Här är en version från 1990 och här en från 2002. Hans senaste version hittills är från februari 2017. En riktig långkörare verkar det som.🙂       

På svenska heter låten Mamma är lik sin mamma, med text av Stickan Andersson. Låten som sjungs av Siw Malmkvist, låg som etta på Svensktoppen 1968. Här en musikvideo inspelad i tunnelbanan eller en senare från Liseberg 2009. Hon har förstås även en inspelning med den engelska originaltexten.

Andra covers och versioner finns förstås också. På danska heter den “Mor er som hendes mor var” och på tyska “Frauen sind doch nur Frauen”. En parodi på låten  är "Hector the Trash Collector" med Frankie Davidson. Samtliga från 1968.

anm: Frågan är dock om inte  sopsamlaren också är inspirerad av en tidigare version från 1943. "Hector The Garbage Collector" med Jerry Colonna.

 Andra som tagit till sig låten  om Sadie är Jack Thompson. Hittar ingen inspelning men skivan finns presenterad här. Andra med en egen text med anknytning är några städande damer i Toowoomba.

 En animerad film till originallåten finns att se här. Dansande städerskor till låten finns här och en balett med namnet Sadie men med annan musik finns här.   

 Säga vad man vill! Men tydligen en poppis städtant man inte tröttnar på i första taget.🙂

Madam Flod, eller änkan Flod som hon även kallas (Carlsson titulerade henne ”moster”), förekommer som en av huvudpersonerna i romanen Hemsöborna (1887) av August Strindberg.  

 Boken har varit föremål för ett flertal filmatiseringar och teateruppsättningar.

Nu kommer det en ny uppsättning på Stadsteatern i Stockholm under våren 2017 med start i mars månad. Madam Flod spelas i denna uppsättning av Ann Petrén.

Romanen har även filmatiserats ett antal gånger och paradrollen som madame Flod har varit:

-          1919 med Mathilda Caspér

-           1944 med Dagmar Ebbesen

-           1955 med Hjördis Petterson

-           1966 med Sif Ruud

 TV-filmen från 1966 kan ses här i tre delar:  del 1, del 2 och del 3.

 1994 sattes den upp som en operaföreställning på Folkoperan i Stockholm, med Catharina Olsson som madam Flod.

 Övriga uppsättningar har bl.a. varit som fars på Vallarna (2007) med Siw Carlsson som madam Flod. Det går att se den här.

 Läs gärna boken, den finns förutom på biblioteket,  att köpa i ett flertal utgåvor.

Tant Ali Qual är en påhittad och skämtsam författarpseudonym. Hon förekommer i de bokrecensioner som tidigare fanns på Skämtsidan Absolut Citron. Recensionen lyder som  följer:

Kvinns man minns - en tantologi 
Verk av totalt okända kvinnliga författare återges. Somliga minns man efteråt tack vare deras löjliga namn. Som Karl-Astrid Sailorboy, Semla Lagerfett, Alma-Maria Lönnfet, och några till, vars namn jag just nu inte kommer på.
Boken är något svårläst eftersom den är miljövänlig, tryckt på olimmat naturbrunt papper med ogift vattenfärg. Som tantologi är den dock en föregångare som saknar sin make. 

Namnet anspelar givetvis på uttrycket ”Att lida tantali kval”. Tantali kval eller tantaloskval är en eponym till Tantalos i den grekiska mytologin. Recensionen är också en drift med Tantologi-genren.

 I överförd bemärkelse betyder Att lida tantali kval:

• Att plågas av ständiga besvikelser
•  Att lida brist mitt i ett öveflöd
• Inom räckhåll men ändå bortom räckhåll (påminner om det kända glastaket)

Varför inte en förklarande filmsnutt på youtube.

 Vem var då Tantalos?

Tantalos (eller Tantalus) var enligt myten, en grekisk kung och son till Zeus. Tantalos bjöd gudarna på kött från sin slaktade son, vilket givetvis avslöjades av Zeus som återuppväckte sonen. Tantalus fick sona sitt brott i underjorden, där han fick stå upp till hakan i vatten som ständigt viker undan när han försöker dricka. Ovanför honom växer läckra frukter, men grenarna viker undan när han försöker ta dem.

Här kan man även se vissa likheter med det ”Siofysosharbete” som Siofysos fick utstå som straff. Det finns även paralleller med patriarken Abraham. Tantalus offrade sin son till gudarna på eget initiativ för att testa gudarna och straffades för det. Abraham gjorde detsamma på guds befallning. I båda fallen räddades sönerna.  

Övrigt

Det finns flera företeelser som kan förknippas med Tantalos, bl.a:

• Tantalos har även gett upphov till grundämnet tantal, och metallen tantalit.
• Tantali bägare (tantalosbägare eller trollbägare)är ett glas med inbyggd sughävert.
• Asteroiden 2102 Tantalus, har också fått sitt namn efter honom.
• Ett flertal platser innehåller namnet.

Herr Cinrot på Absolut Citron, gillade fyndiga omskrivningar och anagram och palindrom. Han är ingen man bräcker i detta avseende.

Det enda jag själv kan komma på är Tantalus/Tantalös, vilket kan bli till Tanten är lös eller Tanten som lus. Kanske något att fundera på.🙂

Misan eller Misabel som hon kallas i några översättningar, är ytterligare en karaktär i mumindalen. Hon framställs ibland som ung och ibland som tant. 

I serierna (från 1956) förekommer Misan som Mumin-familjens hembiträde. Muminmamman (jfr 18/11) annonserar efter en piga, efter att av sin nya granne, Filifjonkan (jfr 13/1), blivit kritiserad för sin oansvariga, bohemiska livsstil.

 Misan tar allt på överdrivet stor allvar och blir förtvivlad när hon gör något fel. Hon arbetar outtröttligt vilket gör att alla i familjen mår dåligt och gör allt för att få henne att må bättre. Misan är en mycket deprimerad och pessimistisk figur som tar illa vid sig för ingenting. Hon har även paranoida fantasier och en benägenhet att gråta för ingenting.

Tove Jansson har kanske  blivit inspirerad till Misans namn av musikalen Les Misérables men det finns fler ord som ger en vink om Misans karaktär. Synonymer till ord som exempel:  miserabel, missad, missanpassad, missat, missbelåten, missnöjd, missmodig, misslynt, ger ytterligare deprimerande  ord som: eländig, urusel, usel, bedrövlig, ynklig, jämmerlig, erbarmlig, försummad, förlorad, uraktlåten, sumpad, försutten o.s.v. vilket är talande nog.

 I berättelsen farlig midsommar har Misan tillsammans med Homsan tagit sin tillflykt från floden på en flytande gren och accepterat muminmammans gästfrihet när muminfamiljen hittat den övergivna teatern. 

 I muminpappans  teaterpjäs Lejonbrudarna får Misan en av huvudrollerna och skiner genast upp. Hon vågar i sina roller uttrycka känslor som mod och passion och slipper känna sig osäker och rädd.

I teaterföreställningen Troll i kulisserna, spelas Misan av Erik Bergquist (se övre bilden) Misan har tidigare spelats av  bl.a. Gunvor Sandkvist  (nedre bilden).

Föreställningen innehåller förstås Misans klagolåt.

En misa har jag varit i alla mina dar,
miserabel var min mamma och misären var min far,
en misa har jag varit och en misa vill jag bli;
det är så skönt att sjunka i mild melankoli.

Och om jag vore vacker och min näsa underbar,
beundrad utav alla och dyrkad av envar,
så skulle kanske någon som vore stor och rik
tillsända mig en ros i cellofan från en butik.

Men allting har en ända och lyckan flyr sin kos;
det finns för många taggar på varje liten ros.
Jag går i månens skimmer invid den svarta älv
och plockar anemoner och tänker på mig själv.

Här finns låten att höra med Gunvor Sandkvist och här med Annika Metsä, eller varför inte med Birgitta Ulfsson.

Andra tantkaraktärer i Mumindalen  är: 

Muminmamman (12/1) Filifjonkan(13/1) och Gafsan (14/1), teaterråttan Emma(15/1), Hemulens moster.

 Teaterråttan Emma är en äldre städtant, en ensam och vresig råtta, som arbetar som städerska på teatern i  boken Farlig midsommar (1954). Hon är f.ö. släkt med Filifjonkan (jfr 13/1, nedan) som är hennes ingifta systerdotter. För Emma är teatern är det viktigaste i världen eftersom man där visar folk hur de är, kunde vara och längtar efter att bli.

Muminfamiljen och vännerna hittade henne i teatern när den hade slitit sig loss från land efter den stora översvämningen i Mumin-dalen och flöt omkring på vattnet. Muminfamiljen som aldrig sett en teater tyckte att det liknade ett flytande spökhus men installerade sig ändå där. I Emmas ögon blev teatern snarare invaderad av den värsta sortens publik. Efter lite förvecklingar framförs trots allt med Emmas hjälp en lyckad teaterpjäs som skrivits av muminpappan.

1958 skrev Tove Jansson en talpjäs för Lilla teatern i Helsingfors, med urpremiär 1959. Manuskriptet för pjäsen Troll i kulisserna var förstås boken Farlig midsommar.

I pjäsen minskade Tove Jansson  antalet medverkande figurer och lät istället  översvämningen vara ett annalkande hot.

Den vresiga, kärva och sanningssägande råttan Emma, spelades av Birgitta Ulfsson. När Troll i kulisserna skulle sättas upp i Sverige, skrevs sex stycken muminsånger in i föreställningen med musik av  Erna Tauro.

Teaterråttan Emma fick en slags uppföljning i Ulfssons rollfigur teaterstäderskan Sandra,  i ett slitstarkt improvisationsnummer. Den högljudda Sandra roade och häcklade publiken i salongen på Lilla teatern i flera års tid.

År 2011 spelades pjäsen Troll i kulisserna på Operaverkstan vid Malmö Opera och under hösten 2016 i Norge. Här finns även ett litet filmklipp om hur Emma får sin näsa.

Teaterråttan Emma, spelas här av Harriet Stern Cronström (still going strong) övre bilden.

Teaterråttan Emmas Visdomsord

Jag sopar en teater och jag städar foajén
jag går och släcker lamporna på gamla trötta ben
och jag ser vad ni gör och jag hör vad som sker
och nu frågar jag er; säj, vad bråkar ni för?
Ni säger att allt är så farligt och stort
och ni piper och pratar om allt ni har gjort
om hur väldigt och härligt det hela ska bli,
springa bort, komma ut, katastrof, trolleri!
Hör nu på.
Jag vet att ni drömmer och jag vet att ni är små
men ni ska äntligen se som det är:
Det blir aldrig bättre än så här!

Mitt jobb är lort och skräp och damm
men låt mig säga till, att huvudsaken är
att man får gno med vad man vill.
Och jag hör vad som sker och jag ser vad ni gör
och nu frågar jag er; säj, vad bråkar ni för?
Ni väsnas om allt ni funderat och känt
och om allting som närapå kunde ha hänt,
det är svart, det är vitt, det är paradisblått
men en färg som ni aldrig kan minnas är grått!
Hör nu på.
Jag vet att ni är rädda och jag vet att ni är små
men ni ska äntligen se som det är:
Det blir aldrig värre än så här!

Här är sången framförd av Birgitta Ulfsson och här med Therese Merkel eller en mera melodiös version.

Historien finns förstås även som tecknad film. Ett flytande spökhus del 1 och del 2.  Eller en annorlunda midsommar. Eller varför inte höra Tove Jansson själv läsa ur boken.

Andra tantkaraktärer i Mumindalen  är: Muminmamman (12/1), Filifjonkan(13/1) och Gafsan (14/1), Misan (16/1), Hemulens moster.